torsdag 25 oktober 2007

Om Internet, välgörenhet samt mänsklig natur

Det här är inget speciellt inlägg om Internet men varenda gång jag är på tuben kommer jag att tänka på att jag måste skriva ner det här, så därför gör jag det nu. :)

Jo, vid den tunnelbanestation där jag går av finns efter spärrarna två omgångar av dörrar, där båda består av tre dörrar på linje. (luftsluss för värmen förmodligen)

Ofta händer det att jag håller upp första dörren sådär en halv sekund efteråt till den nästkommande. Då brukar dom ofta se en i ögonen och säga tack. Sen vid nästa dörr däremot gör man då en ansats till att upprepa grejen men ser hur samma person, alltför ofta för att det skall vara en slump, har valt att ta dörren till vänster eller höger, alltså inte följa mig direkt bakom.

Ok, nu skulle det kunna vara så att folk som ska svänga till höger efter trappan omedvetet söker sig till höger eller tvärtom och att det är därför folk viker av. Även så att folk tar mina rådjursögon för en psykopats. MEN jag tror det hela har att göra med den där tiondels sekunden av tacksamhet som dom måste visa. Att man inte vill vara "skyldig" mig en dörröppning till utan därför, när man inte längre blir överraskad utan har ett val, smiter undan.

Stämmer det här? Känner ni igen det? Visst finns det situationer där man väljer att dra sig undan istället för att be om hjälp eller ta plats... Varför?

Internet måste vara kanon för detta fenomen: Både en enorm förmedling för folk som vill ha hjälp utan att behöva tacka så speciellt mycket, samt spelplanen för alla som mår bra av att hjälpa folk, kanske får sin självkänsla stärkt av besserwissra på något forum, eller bara gillar att socialisera. Istället för att be våra släktingar och vänner en gång för mycket väljer vi en främling vi inte känner.

Ett offline-fenomen som tar bort mängden tacksamhet i systemet är förresten en sedvänja man kan upptäcka i södra Italien. Ser man ett café med en liten krittavla med streck på vet man att det gäller. Om man känner sig rik en dag kan man då beställa en caffè sospeso, en uppskjuten kaffe. Då får man en kaffe men betalar för två varpå il barista drar ett streck på tavlan. En fattig person kan sen komma och och beställa en av dessa förbetalda kaffe, varpå han behandlas som vilken gäst som helst!

För folk som vill hjälpa andra med annat än kaffe finns utmärkt inspirerande sajten Kiva.org där rika i väst kan låna ut pengar till folk i utvecklingsländer. Det är ingen hoax utan har funkat som ett mikroplånsprojekt under två år och nu omsatt över $11mn. Läs mer här. En kompis till mig har satsat pengar, några hundra dollar som sedan har betalats tillbaka. Ingen ränta är det men se det som en kombination av välgörenhet och VC-funding. När man stödjer exempelvis en fiskare i Uganda så han kan köpa nya nät och denne någon sen helt frivilligt sätter tillbaks pengarna två månader senare, ahh då vet man att det gjort mänsklig otvivelaktig nytta. Snart är det jul kompis... :)

1 kommentar:

Richard Gatarski sa...

Jemra inressant spaning!
Parantes, kolla www.blickar.se, eller hellre deras video jag slängde upp i Facebook: http://www.facebook.com/video/video.php?v=5861316394

 
Clicky Web Analytics