söndag 23 december 2007

Förändring

När jag var liten var Warsawapakten runt hörnet och man gick runt och var skraj för ett tredje världskrig. Idag gör mannen som representerade allt det osäkra reklam för Luis Vuitton (se exempelvis senaste The Economist). Marknadsekonomin vann. (även om svikna ideal alltid är lite sorgligt).

Sen dess har allt fortsatt förändras. Ipoden jag sitter och lyssnar på nu har några tusen gånger så stor hårddisk som PC:n jag skrev mitt första basic-program på och när vi snart skriver 2008 har det nog aldrig någonsin tidigare har det varit lättare för någon med ett budskap att nå ut. Eller påverka, förändra, tjäna pengar eller för den delen irritera.

Internet representerar för mig kärnan av allt det här. Nyheter strömmar in sekunder efter något hänt. Det rapporterats, kommenterats och begravts innan den ens hinner in i den tryckta tidningen. Vad som helst vid ens fingertoppar - möjligheter i koncentrat och detta till en hastighet som överstiger allt annat.

Visst har säkert min kompis rätt som säger att stålbranschen är skitspännande. Men det är på nätet saker händer för mig. Om 2008 bara blir hälften så händelserikt som året som gick kommer vi om ett år ha gått igenom ett par iterationer till av lappkast, utveckling och teknikhopp som vi idag inte hade en aning om. Det bästa sättet att förutspå framtiden är att själv försöka skapa den. Det är det vi gör just nu!

God Jul.

tisdag 18 december 2007

Facebook Ads

Nu har den nya varianten på Facebook Social Ads som ersatte Flyers varit igång en dryg månad. Kanon eller kalkon? Jag har själv experimenterat lite och här är några kommentarer:

BRA:

  • Möjligheten att välja målgrupp är grym... Fotbollsintresserade killar i Toronto mellan 18-25 år... *bam* 12 140 pers på ett bräde, varsågod!
  • CPC-nivåerna (om man nu väljer det istället för CPM) kan ofta tryckas ner till kanske halva priset jämfört med exempelvis en AdWords-kampanj.
  • Vänder man på tratten blir Facebook, inte ett sätt att nå ut till en viss målgrupp, utan tvärtom sättet för effektivt hitta/definiera densamma. Konkurrensen på Internet är stor och känner man på sig att man saknar en unique selling point kan allmän marknadsföring kännas som elda för kråkorna. Varför inte lägga en inledande matta av kampanjer i olika åldrar/demografi/etc. Genom att se var klickfrekvensen blir störst har man en snabb realtidstermometer för vidare mediesatsningar, strategier och kan köra aikido istället för hårt mot hårt. Där är också Facebook Polls intressanta.
BRA INTE:
  • Hela gränssnittet känns ihopkastat och ofärdigt. Det går exempelvis inte att ändra en annons utseende efter att den är skapad. Stöd för konstiga tecken (läs UTF-8) saknas.
  • I längden kommer nog många vilja ha stöd för att tracka conversions på sina klick. Rapporteringen kan alltså bli bättre.
  • Max-dagsbudgeten på inledningsvis $50 som ett konto har är förmodligen begränsande för många seriösa satsningar.
  • Ett företag som vill ta över världen borde kanske tänka på att världen har tidszoner. Att vänta på supportmail tills när San Fransisco vaknar blir ineffektivt.
Nu precis verkar det ha kört ihop sig lite. Sen i helgen har klicken slutat komma för en del och "suggested bid" från Facebook har plötsligt tredubblats. Här är en som känner samma sak.
Hi,

We are aware of the problem that you described and hope to
resolve it as soon as possible. Sorry for any inconvenience.
Let me know if you have any further questions.

Thanks for contacting Facebook
Verkar alltså inte som en tumåtdragning, en marginalisering av småannonsörer till förmån för partnerskapet med Microsoft utan nåt annat som strular... Vi får se. Sammanfattningsvis är Facebook något av spännande oprövad mark men inte utan problem, med till synes begränsad till låg kunskap i bloggosfären om hur allt fungerar . Som alla vet är det på såna ställen arbritragemöjligheter brukar uppstå. :)

--

Justin Smiths "Facebook Marketing Bible" från förra veckan är förresten ett läsvärt och ambitiöst bloginlägg med 24 tips om marknadsföring på Facebook.

--

fredag 14 december 2007

Martin spanar på: Knol

Det nya Knol som står för "Unit of knowledge" skrev Googles officiella blogg om under morgonen. Om allt går planenligt är detta något som du kommer höra väldigt mycket om framöver. Uppmuntra människor att bidra med kunskap är rubriken och knols ska bli små texter i en databas eller ett uppslagsverk som ger exakt den information man behöver när man söker på ett begrepp för första gången. Tidigare i veckan bjöds de första personerna in för att börja skriva och använda det nya. Det hela liknar vid första anblicken ett nytt Wikipedia och buzzet under dagen har också varit Wikipedia-dödaren... eller? Fokus verkar komma ligga på individuella författare som framlyfts som experter.

"The key idea behind the knol project is to highlight authors. Books have authors' names right on the cover, news articles have bylines, scientific articles always have authors -- but somehow the web evolved without a strong standard to keep authors names highlighted. We believe that knowing who wrote what will significantly help users make better use of web content."
Låter som nåt hämtat från Andrew Keens "Cult of the Amateur"...

Vi kan fundera lite på vilka incitamenten för olika personer att bidra med sin kunskap är.
Hur mkt expert är en expert och vilka experter kommer vilja bidra med knols? Låt gå för att världen är exhibitionistisk så svaret är förmodligen ganska många... Ser bara ett problem med att de bästa kanske inte vill bli bedömda av "pöbelns hop". Vidare skulle nog många av "open source"-folket som skriver på Wikipedia ha en lite mer misstänksam inställning till att ett storföretag organiserar nåt sånt här.

Wisdoms of Crowds lärde ju oss hur alla besökare på en boskapsmarknad tillsammans gissar vikten på en pris-tjur bättre än en expertjury och otaliga exempel visar ju hur en Wikipedia-artikel på många sätt är både mer korrekt och uppdaterad än exempelvis ett klassiskt uppslagsverk som Encyclopedia Britannica.

Förmodligen kommer credabilitets-funktionen fungera som ett kommunicerande kärl mellan folkmakt och diktatur så att säga och nivellera på något sätt.
En annan aspekt är det rent affärsmässiga. Få har tagit upp det finansiella steg som detta kan innbära. Wikipedia är grymt men waaaste of annonsutrymmme är det säkert många som tycker :) Det här är en ändring på det. På daglig basis är jag inne på wikipedia-artiklar.. inte därför att jag aktivt går dit, utan för att jag Googlar på exempelvis "Hugo Chavez", "Saint Lucia", eller nåt annat där Wikipedias utmärkta artiklar hamnar högst upp på pole position. Om nu Google på sikt mutar in samma landområde, och detta med en inställning til annonser som bevisligen står i bjärt kontrast till nonprofit Wiki kan vi bara ana vilka möjligheter detta öppnar. Knols rankas efter credibility som också på nåt sätt kommer avspeglas i sökmotorernas indexering.

Wikipedia är fint i sitt community-tänk men vi lever i en marknadsekonomi och företag, organsationer mm har en enorm kraft också. Wikipedia lägger, om inte sordin på den kraften så missar iaf hävstången, genom att allt ska vara anonymt och hur det mesta med minsta anstykning till kommersiella intressen tas bort. (testa lägg upp en informativ artikel om ett företag som inte är störst i världen). Här verkar knols kunna fylla sin plats. Vidare att parallella knols kommer att kunna finnas om ett område verkar spännande. Tävlan har drivit världen framåt sen dag ett. Som Google skriver: "Competition of ideas is a good thing."

En tredje aspekt är ju att det gång på gång bevisas att generiska namn på tjänster inte behöver vara det nödvändigt, ex books.com etc. (sorry alla som har suttit och hållit på såna i tre år och väntat på att nån ska ringa). Vad är egentligen en "knol"... och vad var en "Google" för 10 år sen...? Pratade med en fd kille på Skype som sa hur han fick bokstavera namnet på företaget de första tre åren när han snackade med folk. Gissningsvis behöver dom inte det idag...

För att avrunda. Alla paranoida människor därute kommer säga att det här är ytterligare ett steg där Google vill äga all kunskap... Mm säkert så, men även om jag själv har editerat säkert en 50+ artiklar på Wiki är jag riktigt svag för Google, just kanske för alla gratisverktyg dom ger oss som underlättar vardagen... (ta bara en sån sak som Googe Analytics, Webmastertools etc...) Nåväl.. anta att Google nu lyckas bra med att bygga upp sin kunskapsbank, DÅ blir det verkligen intressant. Från Googles sida så har ju Knols potential om man skulle kunna tänka sig att Google kommer gilla sitt eget matieral mer i jämförelse med Wikipedias. Pagerank och sökresultaten i SERPen är ju tillräckligt alkemiskt hemliga som de är redan idag och räkna med att diskussionen om relevans kommer att uppstå vid tanke om missbruk...

DN.

Shuffle up 'n deal!

tisdag 11 december 2007

Kindo på fransk TV

Jag försöker verkligen låta bli att skriva om vårt skötebarn Kindo på den här bloggen men ibland är det svårt att låta bli. Det här är vad franska TV-tittare kunde se i helgen:



I inslaget som visades på France24 (typ franska CNN) uppmärksammades Kindo i en kort men koncis blänkare!

Testa skolfranskan eller le bara igenkännande åt det vackra släktträdet som växer fram hi hi...

(vill ni inte se det andra som kommer först så spola till sista femtedelen.. kräver visst att man klickar).

Även franska Techcrunch :)

Gratis lunch

På gamla salooner i USA kunde man serveras ett mål gratis mat, men haken var att man var tvungen att köpa minst en drink... Rudyard "Djungelboken" Kipling skrev:

"I came upon a barroom full of bad Salon pictures in which men with hats on the backs of their heads were wolfing food from a counter. It was the institution of the "free lunch" I had struck. You paid for a drink and got as much as you wanted to eat. For something less than a rupee a day a man can feed himself sumptuously in San Francisco, even though he be a bankrupt. Remember this if ever you are stranded in these parts.
Härförleden flög jag tur och retur London - Stockholm för ett bröllop på uppländska landsbygden till det facila priset av 1 pund plus skatter. Hur fanken kan det var så billigt funderade man när Ryan Air lanserades men som vuxen har man lite fler verktyg till hands att intellektuellt resonera med:

There ain't no such thing as a free lunch... Nä den kostar 1 rupee menar Kipling... Milton Friedman populariserade begreppet som syftar på hur en person eller ett samhälle inte kan få "something for nothing". Ett av de ställen där detta lärs ut är Handelshögskolan, som ironiskt nog är fullt med tillsynes gratis luncher där investmentbanker och konsultfirmor bjussar på lammrostbiff och annat så frekvent att kaféer kvarteren runt tvingas stänga ner. Men tanken stämmer väl ändå? Ifall det inte finns några gratis luncher är det i så fall förstås i en attention economy sin tid eller öron man betalar med. Ok... det här låter som usual yada yada annonsfinansiering... Men Ryan Air?

Chris "Long Tail" Andersson skrev i november om fenomenet gratis och gjorde en läsvärd gratis-FAQ. TV har ju i ett halvt sekel sänt ut grejer gratis för tittarna och finanseret genom reklam. Tanken är förstås att se processen, inte som en två-partersrealation utan som en triangel mellan fler parter där själva fenomenet gratis är det som attraherar tredjeparten konsumenten som då skapar själva marknaden för den andra polen.

Intressant är förstås heller inte spotpriset på en biljett STN-NYO som genomsnittspriset på samma rutt, som höjs av alla som betalar mer normala priser. Detta SAMTIDIGT som de har världens modernaste flygflotta, oftast kommer i tid etc. Dessutom så fick säkert inte alla på planet samma fina deal som jag som bokat ett par veckor innan.

Genom att omdefiniera sin marknad "What market are we in" kan då företag ha ett större perspektiv. Vi säljer inte flygstolar säger Ryan Air, utan är i transportbranschen - (jämför Lewitt's Market Myopia).

- Så lågprisbolaget sålde inte en flygstol till mig... utan reseförsäkringar, extrakostnader för bagage, biluthyrning och hotellpaket. Och de säljer turister till metropoler som Västerås och Nyköping som subventionerar deras kostnader mot att de får arbetstillfällen, besök mm.

Nä förresten, de sålde inte detta ovanstående till mig... de försökte. Vi har alla vår plats i normal-(?)-fördelningskurvan... och det är det som gör att visa saker faktiskt verkar kunna bli gratis. Många klickar aldrig på GoogleAds, ändå är sajterna där de hänger som finansieras med dessa gratis för dem (Ok de exponeras mot varumärken). Sålänge som en produkt kan erbjudas tillräckligt MÅNGA istället för FÅ så kan det finnas det en spridning med en beteendeberoende betalningsmodell. Integrera mot evigheten

Chris skriver:
"Is there really such a thing as a free lunch? Actually, there sometimes is. Craigslist really is free. Wikipedia really is free. Nobody is "monetizing your attention". It's all thanks to a combination of the falling technology costs of Moore's Law with the Gift Economy. There really are no strings attached."
Nu hugger jag kanske åt för många olika håll samtidigt men en av de saker som jag förskräckt som liten trodde skulle förändras med all ny teknik var att alla förekomster av "tjuvåkande" skulle elimineras. Man kan smita in gratis på en cirkus som åttaåring eller kanske t.o.m. flirta sig till rabatt när man har glömt plånboken på cafét, men man kan inte prata sig runt en robot eller fortsätta med lagolydigt leverne i ett panopticon. (he he det är var mina teorier pre-Napster och Piratebay) Nåväl, nu vet jag vad lösningen är! Även om det i framtiden kanske det kommer bli svårare att planka på tuben är motkraften till detta ändå fenomenet gratis, affärsmodeller som inte bara har två parter, samt en 80-20-regel där några få användare betalar tillräckligt mycket till företagets bottom line så även free-riders får vara med på köpet.

Varför förresten inte gratis månadskort sålänge du läser en viss tidning på tåget... :)

onsdag 5 december 2007

Efternamnens långa svans...













Kollade bara för skoj hur svenska efternamn är long-tail-fördelade.

  • Top 10 namnen står för 16,7% av befolkningen - Top 20 namnen står för 23%.
  • Topp 100 står för 36% - Topp 500 för 53% - Topp 1000 för 60%
  • Johansson (3,2%) och Andersson (3,1) är vanligast.
Resultatet blev att av 143 tusen efternamn (som har minst fem bärare... når totalt 8,6 miljoner.) måste vi endast räkna upp 7% eller 11000 olika namn för att hitta nå 80% av befolkningen.

Dock, av de 100 vanligaste namnen står topp 20 för 66% av bärarna.

tisdag 4 december 2007

Kindo har nu släppt på tre nya språk

...och finns nu på totalt elva språk: Afrikaans, Português brasileiro, English, Français, Deutsch, Italiano, Polski, Русский, Español, Svenska, Turkish

Dessutom har vi lanserat en spännande statistikavdelning under fliken "Vår Familj" där man kan se slumpvist utvalda fakta om en släkt. Där finns annars "senaste uppdaterade foton", nyhetsflöde, kalender, statusmeddelanden mm.

Puh... hoppas ni har tålamod med att den här bloggen inte uppdateras lika ofta som vanligt. :)

http://kindo.se

 
Clicky Web Analytics