söndag 29 mars 2009

Robinson med i leken

Som liten var det kul att kika bland gamla saker som ens föräldrar hade kvar i lådor. Några prylar som jag själv sparar för kommande generationer är mobiler jag haft (Nokia silverfisken mmm), tidningsomslag från stora händelser (9/11, Obama etc) samt he he en TV-tablå som jag rivit ut. Trots att det naturligtvis finns värde i broadcastad media, exempelvis sociala benefits som den sammanhållning och kaffemaskin-effekt det skapar tror jag den på sikt när det gäller serier mm kommer bli lika anakronisk som mammas räknesticka.

TV på nätet har ju funnits länge men på ett personligt plan var det var nog under 2008 som jag verkligen såg det som ett alternativ och eliminerade nästan all schemabunden tittning. Efter en vecka på resande fot sjönk jag idag ner med laptopen och kikade på TV4Replay:s Robinson och la märke till ett par saker (sorry om jag är late to the party): Först såg vi programmet igenom de reklam-overlays (se till vänster) från McDonalds och SAS, vilket borde bygga på Videoplazas lösning. I december slöt man avtal och TV4 är sen dess största kunden. Här skriver Arctic Startup (som snart har ett Stockholms-event) mer.

Vidare såg vi hur TV4 nu uppmuntrar till fortsatt diskussionen kring programmet i kanalen #robinson på Twitter. Lite intressant hur man liksom släpper kontrollen över flödet genom att inte hosta den själv i ett forum exempelvis. Detta vägs säkert upp av creddfaktororn man får, dessutom slipper man moderera.

En del personer kommenterar att det är för mkt reklam (men då borde man jämföra i minuter med tv-versionen), andra för en metadiskussion om twittrandet eller webblösningen mens de flesta bara kvittrar på om programmet. Det sista är väl beviset om något att tekniken inte är nåt speciellt i sig utan har nått iaf early majority och betraktas som självklar. Mikrobloggen har klarat folklighetens lackmus-test!

Samma #-kanal finns även på Bloggy, vars grundare Jonas härom veckan blev utsedd till Sveriges 9:e hetaste entreprenör. Nu hade jag ingenting att göra ville jag gå metodiskt tillväga och gjorde därför en mini-undersökning: Om man mikroblogg-söker på Twingly på #robinson ser vi att av de 100 senaste inläggen kommer av dessa 55 från Twitter (som då i två veckor har pushats för på en av landets största sajter) men hela 45 från hemmabygget Bloggy. Intressant. Kan vara så att Bloggy med sina strängar inbjuder till mer samtal och kommentarer mm så att varje enskilt inläggs kommentarer drar upp statistiken, eller att folk har sina flöden dubbelt - men starkt jobbat av Bloggy att dra så jämt skägg med Goliat-konkurrenten.

Ok, erkänner, det här var mest ett krystat skäl till att få med en bild på Robinson-Mika på ett hörn, men kommer nog i alla fall bli sista posten om dokusåpor på ett tag såvida typ inte Mark Zuckerberg är med i Big Brother :P. Seså, adda mig nu på Twitter eller Bloggy!

tisdag 24 mars 2009

Coola Länkar!

Hur jag försöker jobba

Tänkte dela med mig av, tja... några lärdomar om livet som jag har identifierat och samlat på mig. Vanligtvis är grejen att jag går på en rejäl nit i nåt sammanhang och sen försöker dra slutsatser - eller att man möter nån som säger något alldeles genialt och då blir det en strö-anteckning i anteckningsboken. Här är listan än så länge: Hur jag försöker jobba.

Brukar läsa det här ibland för att komma i rätt state of mind... En tanke är att jag nån gång skulle kunna fylla ut varje punkt efter ork till något längre än denna lista. Lite pretentiöst kanske men det bjuder jag på... :)

Har ni några sanningar ni arbetar efter att dela med er av? Vad borde jag lägga till?

>martin

måndag 16 mars 2009

Nextopia, lycka och kungliga bröllop

Micael Dahlén, inspirerande Jesus-lik professor på Handelshögskolan, som skriver intressanta böcker om bland annat kreativitet och Boxen och bloggar regelbundet om Nextopia (även en bok) - hur vi lever i ett förväntningssamhälle och alltid strävar efter nästa upplevelse. Bakgrunden är hur världen är full av möjligheter men där vi kanske inte riktigt värdesätter det vi har utan är säkra på att nästa grej är bättre - ett utopiskt hopp.

Jag känner igen mig i en del av tankegångarna och har börjat använda nextopia-begreppet i olika sammanhang. Kan exempelvis rodna över sättet jag ständigt och massivt letar efter ny ny ny musik att fylla musikspelaren med. Istället kanske man borde ge varje album en rejäl chans som man gjorde när man var 14 och hade råd till en CD i månaden. Nä, nästa mixtape är bättre.

Brukar även, i förvissningen att förväntningar är en del av paktetet, skicka ut glimtar eller previews av saker till vänner och kompisar ifall man ska göra något tillsammans, exempelvis en resa eller ge en present. Ett sms med letråd innan, eller en lagom avslöjande Moyume-bild skickad blir då en Nextopia-smekning snott från Steve Jobs. Hans Apple boostade genom smart lansering förväntningarna på Iphonen nästan ett halvår innan lansering. Samtidigt som Apple fick spaltljusår med gratis media var folk säkra på att iPhonen var det bästa sen skivat bröd och aktien steg i taket.

Nextopia som begrepp fångar skickligt zeitgeisten och syns både här, där (youtube) liksom där. Konceptet i sig är väl ingen rocket science kanske, just för att det ligger så nära att förstå, men det är ändå förlösande att se vilken kraft som frigörs när någon sätter ett passande ord på ett fenomen och beskriver något som finns i tiden väl. Måste både vara frustrerande och frestande att försöka passa in år av akademisk forskning i ett lämpligt format utan att förlora för mycket i populärvetenskapens Prokrustes-säng. Har man sen likt Arkimedes (för att fortsätta med antika analogier) en fast punkt att sätta sin hävstång mot, exempelvis Chris Andersons roll som editor på Wired, och paketerar det väl, då blir det utväxling. Allt börsvärde bygger ju på framtida diskonterade utdelningar så frågan är hur krisen påverkar vår framtidstro. Författaren tror ändå på Nextopia och kanske ett kungligt bröllop hjälper...?

Skälet till att jag skriver dessa rader nu (boken kom förra året) är att Micael i helgen var med i panelen i P1:s Filosofiska Rummet där ämnet för dagen var lycka, vilket jag lyssnar på just nu.... Gör det du med! Apropå att hitta bra formuleringar: Christians snillrika grötkapital verkar ju vara klibbigt nog för att fastna - 583 träffar på Google - Maffigt, ordlistan nästa! Kurvan för "blogglördag" pekar även uppåt efter helgens återkommande övningar. :)

lördag 14 mars 2009

Amatör eller proffs

Kolla här vilka amatörer!!! På bilden ser vi Christian och Peter från Disruptive, Henrik, Judith samt Erik. Björn och Gitte (inte på bilden) är också här på The Park för vår blogglördag (se oss på Bambuser) och på videovägg från Estland har vi CJ liksom Simon från Växjö och Jonas från Västerås.

Temat för dagens session är amatörer vs proffs där upprinnelsen är Eriks inlägg från december "Amatör betyder älskare" som förtäljer den mysiga tanken att det stundtals bespottade ordet amatörer är personer som gör det för kärleken till något - ställt mot professionella som enligt ordets ursprung har det som yrke. (kika gärna på SAOB - ett utmärkt verktyg för etymologiska utflykter. Som vän av ordningen ställer jag inte upp på en del av de andra blogginläggens koppling till ordet professionell - profit) Att vi sitter här en lördag visar hur mkt vi gillar bloggandet - så visst är vi amatörer!

Men måste det ena utesluta det andra - att vara proffs? Jag funderar lite på hur man kan kombinera de båda. En läsvärd businessbok är Good to Great av Jim Collins - och hans igelkott-koncept går ut på att man ska förena snittet av vad man brinner för, vad man kan bli bäst i världen på och vad man kan tjäna pengar på. (Motsatsen är en räv som är bra på mycket, men inte lika fokuserad)

När jag har existentiell kris och undrar "vad jag ska göra när jag blir stor" brukar jag komma fram till tanken att man nog blir riktigt bra, bara på det "som man sitter uppe lite för länge med dom där timmarna när man borde sova" och som gör att klockan blir tre istället för elva. För en del är det kanske klippa videofilmer, för andra är det diskutera aminosyror på ett träningsforum, för en tredje är det att skapa manga-figurer i Photoshop. För mig är det saker kring social media, läsa ikapp bloggar, lära mig mer om sökmotorer och att försöka förstå allt det spännande som händer på nätet. Jag har exempelvis läst kurser i programmering och kan stapplande skapa saker, men jag vet att jag aldrig kommer äga där, då blir bättre om någon annan gör det. Jag är alltså inte ens en amatör på den fronten eftersom jag inte brinner för det.

En annan liknelse kan vara att man går in i ett stort bibliotek - vilken hylla skulle man då gå fram till? Ifall det är kategorin med böcker som iaf liknar det man gör till vardags lite... ja då är man kanske så förunnad att man får jobba med det man älskar. Då är man både en amatör och professionell på samma gång. Då är man också i positionen som Collins kallar en igelkott som eventuellt kommer ta över världen en vacker dag. Gör man inte det har man i alla fall haft kul på vägen...

Meningen med det här inlägget är att kasta ett litet mer positivt ljus på ordet amatör. Ordet har flera betydelser och inte alla av dem är positiva och den som använder det har naturligtvis tolkningsföreträdet just i det fallet, men det det här vill jag bara sprida lite mer av den kärleksfulla betydelsen! :)

Fler amatörer i farten:

tisdag 10 mars 2009

Blandade länkar för en tisdag

För fler såna här länkar - kika på mitt delicous-konto.

måndag 9 mars 2009

Doris - äntligen på svenska!

Jag har tidigare skrivit om produktivitetsverktyget Doris som är mitt nav för att hålla koll på allt som ska göras. Efter att ha varit betatestare nu ganska länge blev jag därför glad över att få vara med och översätta sajten till svenska - härom dan lanserades det!

Doris är en söt todolista med rötter i opensource-kultur gjord av Demian i London (som ligger bakom php-frameworket Seagull) och Dmititri (kodare och Lettisk mästare i kickboxning he he). Båda var teknikhjärnorna bakom Kindo.

Den sköna designen gör att man gärna och lätt skapar grupper för olika kategorier, exempelvis "Jobb", "Att blogga om" och sen lägger till grejer i boxarna på studs. Allt kan sen dras runt, flyttas ordnas efter smak. Beroendeframkallande och tillfredsställande är att markera uppgifter som avklarade. Genom att flytta saker till mappen "Idag" lägger man upp realistiska mål - som även kan ordnas efter prioritet. Historiksidan är ett bra sätt om man ska skriva rapporter mm i slutet av en vecka eller vill se vad man har åstadkommit. Genom att bjuda in kompisar som man kan dela och delegera med funkar det bra för projekt och jobb, men lika väl för att organisera vardagen. Den här gratistjänsten tar fasta på GTD-tankar och vill vara det system som frigör mentalt ram-minne för dig.

Ryktet säger att en iPhoneversion lanseras snart som synkar perfekt. :) Snart kommer det även bli integration med email - smart eftersom det är därifrån man får många uppgifter. Vet att andra grejer är på gång som jag inte får skriva om, men som kommer göra den här gratistjänsten till ett fullgott alternativ till betalprogram som Remember the Milk och Things. Nyheter finns på deras Twitterflöde. OK.. nu är jag kanske lite biased så bästa sättet att avgöra själv är att testa här!

Vill du förresten hjälpa den här lilla världsförbättraren så letar dom på bloggen efter folk som vill översätta till andra språk - exempelvis finska, danska mm men allt tas nog emot med öppna armar - tar max en timme och ger dig kärlek, länklove mm tillbaks. (Förresten har ni synpunkter på svenska översättningen så skriv mail eller kommentarer här så gör vi den bättre tillsammans!)

Mer på denna blogg om effektivitet:

torsdag 5 mars 2009

Grattis MyHeritage - 30 miljoner medlemmar!

Igår slog medlemsräknaren på familjesajten MyHeritage över gränsen 30 miljoner medlemmar. Så många är det alltså runtom i världen som bygger släktträd, delar bilder och håller kontakten på sajten. Det motsvarar exempelvis det totala invånarantalet i Australien och Österrike tillsammans, som Milan skriver på bloggen. Antalet står sig även bra i jämförelse med många andra sociala nätverk.

onsdag 4 mars 2009

Spotify säkerhetsproblem + Hash på KTH

Efter att vi förra veckan fick reda på att vår favvotjänst Spotifys protokoll är knäckt till en opensource-klient, damp det ikväll ner ett mail där Spotify berättar om säkerhetsproblem. Inte konstigt att lamporna lyser sent i kontoret i Stockholm:

Min tolkning av vad som kommunicerats: Ifall någon:

  1. ...kände till protokollet som blev känt som öppnat så sent som förra veckan, samt
  2. ...lattjade med det innan 19 december förra året (då en viss bugg fixades) så har de potentiellt kunnat komma åt en, märk, saltad lösenordshash ifall man vetat någons användarnamn.
  3. ...Ifall man kunnat knäcka denna hash (möjligt för enkla/korta/dåliga lösenord) möjliggör det sen att man kunnat hämta annan information på kontot som adress, kön etc.
Eventuellt finns nu alltså användardata och lösenord på drift. Dessutom kan ett knäckt lösenord i kombination med epostadressen användas för att logga in på andra ställen då ofta folk har samma lösenord överallt.

MEN: Ingen databas på drift och inga adminkonton knäckta verkar det som. Med andra ord.. ingen kris, även om det inte låter så bra. Aftonbladet skriver exempelvis om det, liksom IDG. Här uppmärksammar Magnus Jonasson det hela.

Bra krishantering tycker jag i mailet som skickades ut... Brevet som sändes ut tycker jag är stark "krishantering". undra förresten ifall de har utsatts för utpressningsförsök - annars brukar ju sånt här komma ut på annat håll först...

Spotify uppmanar nu användare att byta lösenord, något som får sajten att se ut som till höger under alltför högt tryck när säkert ganska många av miljonen
användare försöker byta lösenord samtidigt. Ifall du nu ska byta lösenord borde du kika på den här posten om hur man kan skapa supersäkra lösenord: Lösenordssäkerhet + Målformulering = Sant.

Fler gamla lösenordesproblem:
- - -

Förresten, en liten teknisk utvikning: Jag har bakgrund från KTH och där när någon frågar om "hasch" så är det inte en femma svart afghan folk menar utan "hash" - sättet som exempelvis lösenord sparas eller hanteras genom olika standardiserade kontrollsummegenerarande algoritmer. Exempelvis IN: ett lösenord - UT: ett 128 bitars teckenrad.

Vill du se vad en hashningsfunktion som MD5 (Message Digest 5) genererar - öppna då exempelvis Macens terminalfönster eller motsvarande i Linux/Dos och skriv "md5 -s dittlösenord". Nu kommer en "hash" att genereras för lösenordet, och det är detta som ofta sparas som "krypterat" i användardatabaser. Haken är att det finns rainbow-tables ute på nätet eller nerladdningsbara som gör den motsatta funktionen.

Exempelvis här knäcker vi lätt hashen "925d7518fc597af0e43f5606f9a51512" och får fram "martin" på nolltid.

Nu är sajter som tar säkerheten seriöst bättre än så här. Exemplevis Spotify använder "saltade" funktioner, dvs stoppar in ett annan data tillsammas med ursprungslösenordet - ofta tar man något kopplat till användarnamnet, ett user-id etc. Då blir säkerheten högre, men ändå uppmanar alltså Spotify oss att byta.

Man kan också som kodare använda den säkrare hash-algoritmen SHA1 (Secure Hash Algoritm). Läs mer om de spännande funktionerna på Wikipedialänkarna!

UPDATE: David Hall på Månhus, duktig på datasäkerhet tycker det här behöver förtydligas och utvecklar bra: 26a8012b7f9b9c441bcca35eeec32f18, exempelvis att SHA1 utan salt inte är bättre än MD5 med samt att användarnamnet inte är optimalt som salt. Mina rader ovan ska ses som snabba från-höften-kommentarar för att bidra med en överblick.

En sak kan jag dock med säkerhet säga - när det gäller sökmotoroptimerade titlar på blogginlägg har David en del att lära :P

- - -

UPPDATERING:
DeSpotify: Vi vill inte skada Spotify

"Det enda som krävdes var att lägga till en delad spellista. Som svar spottade Spotify ut en uppsjö detaljer om ägarkontot. Namn, födelsedatum, e-postadress och en krypterad lösenordsfil."

 
Clicky Web Analytics