Dunbar-talet brukar beskrivas som den teoretiska övre kognitiva gräns för antalet människor som vi kan behålla stabila sociala relationer med. Det togs fram av den brittiska antropologen Robin Dunbar som tänkte att det var en funktion av storleken på hjärnans neocortex där han gjorde extrapolerande studier över olika primaters gruppstorlekar och kom fram till att 150 verkade vara ett övre tal för oss människor, vilket bland annat ska motsvaras i byars storlek, folks maximala antal vänner, storleken på ett milärt kompani etc..
Jag ska inte fördjupa mig i det här, det gör Wikipedia-artikeln mycket bättre, liksom Eriks inlägg på Glocalreach-bloggen... istället ska jag avslöja en uppdaterad version för år 2009:
"Dunbar-talet 2009": beskriver att antalet sociala tjänster och nätverk som vi kognitivt klarar av hantera har en övre gräns vid 150. :)
tisdag 28 april 2009
Dunbar-talet 2009
Prezi får hjälp av Bootstrap Labs
"Prezi is one of the most exciting companies I have worked with during my 13 years as a serial entrepreneur, and I see great opportunities for Prezi in the US and Silicon Valley, and I thing that Microsoft and Google should watch Prezi closely, because Prezi is disrupting the way we present information." säger Nicolai.Tidigare skrev InternetWorld om Nicolai. I artiklen avslöjades investeringsfilosofin och strategin vilken nu bekräftas av Peter Arvai från Prezi som menar att USA är den största marknaden för presentationsverktyg och att företaget vill fånga det starka intresset i produkten. Genom Bootstrap Labs kan de snabbt få en lokal närvaro i Silicon Valley för att ta till vara på affärsmöjligheter, lättare komma på radarn för framtida investerare och behålla det momentum man haft sedan releasen för att slå stort i USA.
- Här är pressreleasen
- Arctic Startup: Prezi zooms right into Public
- Martin Spanar: Prezi for President
- Update: Nu skriver Jonas om nyheten!
måndag 27 april 2009
Smått och gott!
- Inte världens största nyhet, inte ens en nyhet förresten, men nytt för mig. Sen februari har Hotmail börjat stödja POP3, så om du exempelvis använder Gmail kan du enkelt under "account" lägga till dina logindetaljer. Under Pop3 skriver du "pop3.live.com", porten ska vara "995" och slå på SSL så kommer du snart kunna hämta in inkommande korrespondens ditt Hotmailkonto. Här finns mer info på Google Operating System.
- Ifall du vill lova nånting till dig själv och världen så kan du skriva in ditt löfte på tjänsten Pledgehammer med ursprung i London. Du skapar ditt löfte som är tidsbestämt - exempelvis "löpträna två gånger i veckan fram till midsommar". Sen får du en widget du kan ha på din blogg, blir påmind via mail och måste sen donera ett förutbestämt belopp till välgörenhet ifall du inte uppnår ditt mål. Förresten - alla webbtjänster borde ha lika roliga terms of services som Pledgehammer. Nyligen lovade Judith på sin blogg att skriva två SEO-fokuserade inlägg i månaden, vilket jag tycker verkar spännande. Kanske ett Pledgehammer-löfte gör det hela lättare... :) Update: Nu har Judith antagit utmaningen :)
- Apropå sökmotorer... här skriver James på SEOmoz läsvärt om ett decennium i branschen.
- Ifall nån ska till att beställa nya Moo-cards så fick jag just en laddning i brevlådan. Där fanns även en rabattkod, så testa skriv in "2RB2CK" när du beställer så får du om du är först 15% rabatt. Julafton fortsätter - den här snubben, inte vet jag hur det funkar, slumpar bort massor av Spotify-invites. Haffa innan det tar slut och skicka till nån du gillar. Såna här tillfällen kan man upptäcka genom att prenumerara på Christians Spotify-feed.
fredag 24 april 2009
Ge Bildt 5 minuter, få malaria eller recensera ett hotell
Vi människor nås av tusentals kommersiella budskap per dag. Information overload - så vi stänger av. I veckan har jag mötts av många trista sätt att presentera saker som därför går bort direkt: idrottsklubbar där man provtränar som det första dom säger är hur mkt det kostar, eller ett nätverkssammanhang där det genast skulle pratas medlemsskap så man känner sig som en tvångsmatat gås. Trist och tråkigt och tar inte fasta på de drivkrafter som inspirerar och entusiasmerar oss. Nä, vad bra då att senaste dygnet har varit helt tvärtom. Här är tre saker som sticker ut, iaf i min bok:
Arne Tammer den gamle gymnastlegenden lovade farfar & Co biceps och magrutor om dom bara gav honom en "kvart om dagen". Dagens zapp-generation har inte tid med ens hälften, så nu räcker det att avsätta åt Carl Bildt 5 minuter av din tid för att göra en insats till Europavalet. Igår lanserades nämligen sajten 5minuter.nu där man i bästa Obama-stil kan sajna upp för att hjälpa vår utrikesminister vid två tillfällen inför EU-valet om ca sex veckor.
Förmodligen handlar det om att sprida ett partipolitiskt budskap bland vänner och familj på nåt crowdsorcat mikrokampanjsätt. Jag själv kommer att jobba som valförrättare som vanligt i Rinkeby så jag kommer inte fördjupa mig här i några politiska diskussioner, men kan säga att jag ändå av intensiv nyfikenhet har sajnat upp på kampanjen. Förresten - tänk er vad som kommer hända i stora valet 2010, med tanke på hur mycket som händer på nätet just nu.
En annan kampanj som sticker ut ur bruset är hur Läkare Utan Gränser vill uppmärksamma globala Malaria-dagen som är imorgon den 25/4. Jag är medlem där så fick först ett traditionellt utskick igår, men imorse kom mailet som hade en länk till kampanjsajten. Trots att det är 2009 dör två barn i minuten av en sjukdom som egentligen mycket lätt kan åtgärdas. :(
Social media är inte ett botemedel, men kan öka kunskapen samt aggregera degen. Från kampanjesajten kan man skicka ut meddelandet "har malaria" med en länk på sin Twitter (#malaria) , Facebook och annat. Skickligt! Enda haken i den här svängen är att de som är mest mottagliga för såna här kampanjer är nog de som redan är engagerade. Här kan du iaf på två röda donera en femtilapp eller nåt direkt via internetbank eller kontokort - seså, det är lönehelg.
Till sist, mycket smittsamt kan också Ted Valentins sätt att marknadsföra sina idéer sägas vara. (Han är förresten imponerande med på Affärsvärldens nya lista över 100 mäktigaste under 40 he he) I en värld där allt sker på nätet sticker ett personligt adresserat brev (du vet tänk typ frimärken) med maskinknattrad text ut. Teds brev berättar om sajten där man kan hitta hotell och hälsningen tillsammans med en bifogad inspirerande resetidning blir ett perfekt offline-länkbete. Jag själv är ingen jordenruntresenär men minns när jag skulle hitta ett hotell en sen kväll i Jerusalem i höstas och körde runt runt med hyrbilen. Hade jag haft hotellkartan i Iphonen hade jag kunnat hitta elva stycken direkt och med recensioner från folk man litar på blir det ännu lättare.
Efter att tänkt på allt det här ska jag dra mig tillbaks i kammaren med bröderna Eisenbergs (Call to Action) bok "Waiting for Your Cat to Bark - Persuading Customers When They Ignore Marketing" som handlar om ganska mycket av ovanstående. Förresten, i detta inläggs anda: om du gillar det här - tipsa då fem kompisar som du tror kommer att gilla den här bloggen eller RT:a mitt bloggflöde på Twitter. B-) Trevlig helg i solen!
onsdag 22 april 2009
Appstore - snart en miljard nerladdningar
Här är nedräkningen: Indeed impressive - några tankar under det att vi närmar oss miljarden:
Eftersom man redan skrivit in sitt kontonummer en gång klickar man så lätt och köper något igen, det är där som det fina ligger. Jämfört med hur Apple tjänar $0.01 per såld låt i Itunes-store men tar 30% av priset för en app är det här en kassako. Lägg därtill 3.0-versionen som kommer att tillåta prenumerationer och tilläggsköp och vi har en riktig framgångssaga till strategiskt move!
Klickar man på länken "View the all-time top 20 apps" ser vi förresten att Labyrinth-Lite som svenska killarna från Malmöföretaget Illusion Labs (se bild nedan) ligger tvåa bland gratisapparna efter Facebooksappen. 8,7m nerladdningar. Programmet som använder gyrot på ett coolt sätt som ett klassiskt labyrintspel finns även i en betalfunktion som kostar 45kr. Ifall vi ska kosta på oss en gissning på antalet procent som har köpt appen så räcker det med några procent för att det ska bli fina pengar.
Om det första var ett exempel på en freemium-modell ligger Illusion Labs även bakom klassikern iPint som blev en hit förra sommaren. Detta var en branding-modell av bryggeriet Carlings, gavs bort och fick enormt mkt uppmärksamhet i media. (En kopia ligger femma på Apples top20 för betalda program) Med de senaste två programmen Touchgrind (skateboard) och Sway (man är en ödla som svingar sig på väggar) så fortsätter de dominera - nu med betalprogram vilket är ett klokt val då hela 79% av alla gratisapps bara öppnas en gång om man inte lyckas skapa "the wow factor". (En presentation med intressant statistik på användande av appar finns här. Här är en annan bra med generella stats.)
Användarmönster verkar även göra annonsmodeller, exempelvis via nätverket Admob lite knepigt, vilket kanske är skälet till att bara 23% av apparna var gratis när jag kikade på det i vintras. Totalt känns Illusion Labs som en lite för uppmärksammad pärla bland svenska företag just nu!
Intressant även hur man strategiskt kan jobba när man väl tagit fram sin app och då hanterar den rörliga variabeln prissättning - som egentligen är allt man har att bolla med när appen väl är ute. Målet är att få så mkt nerladdningar så man hamnar på en en lokal topplista, (som är ett glidande 24h-fönster för hög rotation). Väl där sköter det sig självt, men dit måste man. Då kan det gå bra som för killen som från sin lägenhet skrev pruttprogrammet iFart - exempelvis bara på juldagen laddades det ner 38k ggr för 1dollar styck...
Nu ska jag försöka uppgradera firmwaren på min telefon för att kunna använda Bambuser och vissa nya apps på lurn min. Håller andan tills vi ses på andra sidan...Sist var den en tegelsten i nästan två dagar. :O
Update1: Gick ju hur smidigt som helst - behövde inte ens jailbreaka - och jag som väntat så länge. Borde sagt ja direkt :)
Update2: En annan resurs till appar som inte kostar nåt är ju Appulous... :)
Update3: Nu har de starka finansiella kvartalssifforna kommit.
Update4: Techcrunch hyllar: "The State of the Iphone is Strong, Very Strong"
tisdag 21 april 2009
Facebook anställer i Sverige / Stockholm
- Account Executive: http://to.ly/2gy
- Account Manager: http://to.ly/2gz
En intressant fråga är förresten för vilka målgrupper de visar social ads-annonsen ovan...? Här är lista på benefits och här om hur det är att jobba på företaget. Jag som förresten trodde att en Facebook Application var nåt helt annat. :)
Den snajdiga Url-förkortaren som används ovan är förresten Jonas Lejons nya sajt.
Telefonkiosker tas ner - creative destruction
Mitt på Stureplan ligger ett av dom största Televerks-, förlåt, Telia-kontoren. Precis nedanför de iögonfallande neonväggarna ligger också en av de ganska få kvarvarande telefonkioskerna. Eller låg snarare. Imorse när jag var ute och spatserade monterades de ner.
Antar att det där med mobiltelefoner börjar bli rätt stort.
Det var allt jag ville säga.
(Ifall du vill få fler ögonblicksbilder direkt från min mobil när det händer - adda mig som kompis på Moyume.)
måndag 20 april 2009
Nya Sitelinks på Google
När jag jobbade på Kindo så minns jag glädjen som infann sig den dagen vi såg att Google hade belönat oss med "sitelinks" på vissa sökord! Det är alltså de där länkarna som topprankade sökresultat ibland får som som innebär att man får extrautrymme med direktlänkar olika undersidor på sin sajt.
Det är ingenting man kan be om, och man kan heller inte välja vilka sidor som Google ska länka till. Detta, tillsammans med det faktum att exakt vad det står på länken inte kan bestämmas gör det ibland lite frustrerande. Dock så kan man, ifall man har ett Google WebmasterTools-konto utesluta vissa delar av sin sajt som sitelinks (exempelvis ifall google skulle föreslå ens kontaktsida som man kanske tycker är ointressant). 2006 bloggade Google's sitemap-guru om det och bekräftade dess existens.
Fördelarna känns ändå rätt uppenbara: Generellt så ökar ju en sitelink exponeringen i en besökares synfält, fler pixlar på din screen real estate och eftersom det bara ges till den som toppar ett ord så blir det nästan lite "winner takes it all". För sökmotorrns i sida innebär det att man guidar besökarna ytterligare så att de sparar vidare klick i navigationen vilket eventuellt ger mer relevans. Dessutom tror jag visualiseringen av olika subfoldrar kan, om dessa är relevanta, öka inklicksfrekvensen som en slags säljcopy eller förtroendeingivande faktor.
I helgen såg jag nåt nytt- nämligen att sitelinksen vid en sökning såg annorlunda ut, och inte bara det, det fanns två sitelinksträffar på samma sida. Se exempel på bilden ) Lite eftersökning gav vid handen att Google nu testar att ha sitelinks på en rad (inline) och detta för upp till 2-4 sökresultat.
Vad är följden av detta? Ja, till en början kanske det blir lite mindre "winner takes it all". Bra eller dåligt, döm själv. Jag tycker de små enradslänkarna påminner lite för mkt om textannonser. Definitivt kommer det leda till mer uppmärksamhet för fenomenet och att fler sajtägare måste tänka vilka sitelinks som de vill ha eller inte ha. Eventuellt påverkar det också värdet generellt på nätet av att optimera vissa delsidor för olika sökord ifall trafik från sitelinks ändå strömmar in? Ifall man anar att Google väljer ankartexterna på sitelinks efter hur dina sidor är onsiteoptimerade kanske det här också understryker vikten av strategisk internlänkning...
- Här är en bloggpost som experiment-söker djupare och kommer fram till att en sitelink kan komma som nr7, att egenskapen ej är site-specifik utan beror på sökord etc.
- Crowdsourca din omvärldsbevakning: Twingly Microblogsök på "sitelinks"
- Vad tror du? Har dina sidor fått sitelinks och har du i så fall sett ökad organisk trafik? Skriv en rad!
lördag 18 april 2009
Ingenjörens roll - Websmurf goes underground
Idag är en grupp glada människor på utflykt till en anrik eller kanske snarare anrikad plats, nämligen Sveriges första kärnkraftsreaktor R1 30 meter ner i urberget under KTH. Här i ett gigantiskt bergrum, som fram till 1970 var centrum för kärnkraftsforskning sitter vi nu med benäget tillstånd, nästan 20-talet personer: Någon spelar på en flygel som finns här, andra Moyume-kodar, nån demar sin nya webbtjänst eller pratar om mjukvara. Efter att en lektor från Teknis i vit fysikerrock givit oss en utmärkt presentation om platsen (mer om dess historia hittar ni på Wikipedia) använder flera kanske i smyg 1Gb-linan som är nerskarvad från universitetsnätet för att tanka lite, andra projicerar saker på den 15x15 m stora väggen. Alla bloggar och länkar - med andra ord blogglördag och förhoppningsvis skall det bli många "strålande" inlägg. (OK inga fler dumma ordvitsar på temat, måste moderera mig.)
En blogglördag består ju av ett tema och när vi är nere i KTH:s gömda pärla, denna vetenkapens katedral, som idag kulturbevarat industri-chict används i konstsammanhang - faller det sig naturligt att begrunda ingenjörens roll i samhället. Mer generellt, vad är värdet av utbildning i en värld som annars kännetecknas av snabbhet och tämligen låga barriers of entry, där en någon i sitt pojkrum kan skapa tjänster som används av en stor publik? Är det motiverat för en person som vill bygga coola grejer att sitta fem år i skolbänken, traggla differentialekvationer och ha omtentor när resten av världen omkring rör sig i 180? Kunskap som alternativkostnad snarare än lätt att bära? Vet inte om jag tolkar honom rätt nu men 14-årige stjärnskottet Gustav, intervjuad i InternetWorld verkar exempelvis tro att ingenjörskunskaper eller akademiska meriter inte behövs när alla verktyg ändå gör det enkelt att skapa saker på nätet.
Självklart kan man åstadkomma stordåd utan att sitta i skolbänken - de bästa grejerna skapas av folk som brinner för det, för att knyta an till förra blogglördagens amatörer - de som gör saker de älskar. En teknisk utbildning är nog varken ett nödvändig eller tillräckligt villkor, men det underlättar massor är mitt svar. Jag tror att studier i allmänhet ger en verktygslåda av analytiskt tänkande som ger stora fördelar. Det ger också en bredd snarare än extremt djup som man kan använda för spännande associationer och kreativa sätt att lösa problem. Dessutom blir man nog rustad för förändring och kan börja om på nya saker med kort startsträcka eftersom man är tränad att lära sig. (läs: har gjort knäppa labbar och får lära sig påhittade programmeringsspråk he he) I en värld där Google ger alla svar ger KTH dig alltså kunskapen att ställa rätt frågor.
Vidare tror och hoppas jag att teknikhöjden där ingenjörer är med i leken blir högre. Vi har sett många lysande exempel på spännande webbtjänster som bygger på att man med några klick kopplar ihop befintliga APIn. Men är det lätt för en person så är det säkert ganska lätt för någon annan. Moderna företag med rötter från KTH kan sägas vara exempelvis Spotify och Jaycut - fina exempel på tjänster som verkar vara riktigt teknik-tunga. Spotifys protokoll, P2P-teknologi etc som byggs av ingenjörshjältar är ganska många steg från en webmashup och Jaycuts avancerad teknik för online videoredigering är ingenting man snyter ur sig på en förmiddag. Skall man sen få riskkapital och ta över världen är nog detta också nödvändigt - annars kommer konkurrenterna på rad.
Ingenjörsrollen kan eventuellt ändå uppfattas som luddig eller tråkig ibland. Här tror jag tekniska högskolor gör rätt i att fortsätta försöka förklara för potentiella sökande (och även yngre som Gustav) hur bred rollen kan vara - exempelvis genom kampanjer som den i Stockholms tunnelbana just där Spotify-anställda lyfts fram. Härom veckan menade Annika Lidne att "framtidens ingenjörer inte går på konstfack utan på en teknisk högskola". Både Jaycut och Spotify som ger oss möjliggörande (enabling) verktyg för att vara kreativa är väl utmärkta exempel på detta. Musik förresten - ryktet säger att Madonnas video "Nothing Really Matters" delvis spelades in på platsen vi sitter på nu med Stakka Bo som regissör. Nu förstår vi kanske lite bättre varför KTH:s motto är "Vetenskap och Konst.
- - -
Som en disclaimer måste jag berätta att jag själv på mitt CV vid sidan av simborgarmärket och fullgjord värnplikt kan stoltsera med en civilingenjörsexamen från den här skolan, så det är möjligt att min syn på dessa frågor är lite viktad när vi nu befinner oss på min alma mater. Till vänster ser ni förresten undertecknad lite laidback nersjunken i kärnreaktorns gamla kontrollrum. För fler bilder från dagen och intressanta resonemang - kika på de andras bloggposter. Nu ska jag utforska miljöerna vidare!
- - -
PS: I min hemstad Katrineholm hade vi också kärnkraftverk, men då var det importerade olivkärnor importerade från Portugal som eldades i värmevärket.
- - -
- Paula - bilder från dagen.
- Civilingenjör Poppe - Ingen gör saker som Ingenjörer.
- Miriam -Ingenjör eller ej (efter att lyssnat entusiastiskt på henne inser jag var ett par av mina exempel ovanför kommer från)
- Johan Lange - tankar från reaktor-tänk-tanken.
- Judith - är postiv om framtiden - KTH 50 meter under marken
- Falkevik filmar från stället.
- Jesper på OnlinePR vill se fler ingenjörer som experter i samhällsdebatten!
- CJ (gått på Chalmers - trots det helt OK) skriver om ingenjörsutbildning.
- Christian på Disruptive är imponerad av Sveriges ingenjörer.
- Erik Starck om titlar och social valuta. (ja visst kan det nice att ha en examen när man ska hälsa på sin blivande svärfar typ) Tack för boken förresten!
tisdag 14 april 2009
Den som är stark måste också vara snäll
Jo, tänkte såhär. Ett återkommande tema i debatten senaste året har varit folk som trampar i galen tunna och sen får det väldigt tydligt påpekat av andra. Anta att det nu är så som ni säger, att ni vet så mkt mer än andra, må det vara bloggare vs tryckt media, snabb vs långsam, smart vs dum. Bra - men till vad och hur ska ni använda denna tveeggade dolk av upplysthet? Visst kan det vara skönt ibland att göra enkla poänger, sparka i öppna dörrar och reta någon att bli argare och mer distansierad. Det där klappande hjärtat när man håller andan innan man trycker på send är en indikator på att man är på god väg att röra om i grytan. Skapa debatt och polarisering.
Men måste man? - För ett antal år sen satt jag och diskuterade tabloidjournalistik på ett internetforum som rätt var tufft då. Irriterade mig på att kvällstidningar såfort nåt inträffat med ljus och lykta efterlyser ögonvittnen på ett sätt som i mitt tycke är att tigga om att bli lurade. När sen rätt tillfälle uppstod ville jag testa systemet, skrev ihop ett fejkmail och döm av min förvåning när jag ett par timmar senare läste framsidan på en av Sveriges största sajter där artikeln till 70% bestod av citat från mitt mail publicerat utan vidare verifieringar av innehållet. Aldrig kolla en bra historia, in your face! :O
Att påvisa nåt sånt kan man ju yvas över och se som nåt kul, men det är tillfället som gör tjuven och "brottsprovokationen" var kanske inte så hedersam. Ganska snart kändes grejen meningslös och redan innan ryggdunkningarna i skolan efter helgen började jag ångra upptåget. Nu har tidningen ifråga sen dess i och för sig ändrat sin standardformulering till "maila så ringer vi upp dig" - så nåt vettigt kom ur det.
Men, det är ju påsk, en tid som förutom frosseri av gula små sötsaker manar till eftertanke, och man kan ju också försöka göra någonting annat som sin affärsidé. Det finns faktiskt arméer med sjyssta personer därute som gör gott men inte uppmärksammas. Världen är full av hedersamma gärningar som varken får eller förväntar sig något tack. Folk som lämnar tillbaks plånböcker. Lämnar blod. Volontärarbetar. Uppmärksammar ensamma. Ännu större - bidrar till öppen källkod. :)
Vad vore motsvarigheten på webben till detta UD:s tysta diplomati? - Kanske att skriva försynta mail till sysadmins som egentligen inte förtjänar det och berätta att adminlösenordet till deras affärssystem ligger ute i klartext om man gör såhär såhär (och inte blogga om det), försöka förklara en gång till på chatten för chefen som delar ut hela C:\ på DC++ med löneförhandlingar och kundlistor (istf shara). Inte direkt hugga på puckade marknadsavdelningar som inte fattar att dom försöker släcka eld med bensin genom sina metoder för att hantera bloggare. Stå över att skriva på ett nätupprop som man inte fattar exakt vad det går ut på eller i vilket sammanhang ens namn kommer nyttjas.
Hela trädgårn är full av insekter, men alla stenar måste inte vändas på just därför. I vår tid blir effekterna av enskilda personers agerande så mycket större än tidigare åt bägge hållen. En del saker kommer faktiskt gå obemärkt förbi om det inte är för dig så är det självklart att du ska vara megafonen? Naturligtvis ska man ta de strider som behövs och prickskjuta några pirater. (i Adenviken, inte i Piratbukten he he) Ofta går det i osäkra sammanhang fint att vänta ett slag så man inte skriver i affekt, ja ibland till och med sova på saken (eller på helgen använda Gmails Mail Googles). Handlar det om ärligt uppsåt att göra något man tror på skall man inte hindra sig. Man kan ju som bekant inte göra omelett utan att knäcka ett par ägg. Men skriver man främst för sitt ego, rycks med i hjulet eller bekämpar snarare en person än fenomenet - ja då hinner ofta den där olustiga känslan ikapp de inlänkar, kommentarer och sökranking som blir silverpengarna i belöning.
En del vill prata om karma, men det räcker gott med att tänka på hur det kanske nästa gång är du själv som strålkastarna pekar mot i negativa sammanhang. Med andra ord, du som har makt över ordet, kom ihåg Pippi Långstrumps ord från rubriken... Då sover man också väldigt gott.
Kvällens tips: Skänk de aktieutdelningar du mot all förmodan får trots finanskrisen till Läkare utan Gränser - automagiskt via blankett försvinner sen år 2006 kapitalskatten och det blir 40% mer till behövande!
måndag 13 april 2009
Gör dig själv en tjänst
Det räcker med att göra någonting blott en procent bättre per dag så har man blivit dubbelt så bra på det redan efter 10 veckor. (1.01^70 = 2.01) - styrkan av compound growth. Alla kan nog behöva bli mer effektivare, så om ni vill - följ med här på en punktprogram eller informationsdiet som jag själv ämnar sätta mig på:
Det har med vår elektroniska korrespondens att göra - betänk hur många mail man får varje dag som man egentligen inte vill ha eller ens läser. Det behöver inte röra sig om spam utan om sånt man tackat ja till en gång - nyhetsbrev, veckoutskick från allt möjligt som nu bara arkiveras eller slängs - av en del kallat bacn. Ändå tar de viss hjärnkapacitet från dig varje gång det ska behandlas, skummas igenom och raderas. Dessutom stör de i dagliga arbetet om man liksom jag kollar mail såfort de har kommit istället för vid regelbundna tider. Transaktionskostnader i avbrutet arbete alltså.
Den här veckan som kommer tänker jag därför säga upp alla nyhetsbrev, mail, medlemsutskick som inte tillför direkt värde i vardagen. Enkelt - bara att klicka på länken "avsluta nyhetsbrev" eller svara med ett "unsubscribe" i headern så är det klart. Haken är att detta kräver lite energi än att trycka på "archive" så därför låter man det fortsätta. Vi vänjer sig så lätt vid förhållanden, fortsätter i samma lunk och då behövs det enligt Newtons lagar en yttre kraft för att förändra. En veckas frontkrig mot allt ovälkommet i din inbox är allt du behöver. I slutet av veckan kommer då förhoppningsvis S/N-ration på din inbox, dvs kvoten mellan relevant signal och onödigt brus, för att använda en telekomterm, bli väsentligt högre. Kanske inte lika många mail, men viktigare sådana alltså. Mer effektivetet.
Tänkte också skriva nåt ovan om att rensa ut bland rss-feeds men kom på det säkert skulle halvera skaran som lurats att läsa här så det fick stryka på foten för nu he he...
- Ett inlägg på samma tema - Långsamhetens lov.
- För bra tips i vardagen - kika på bloggen LifeHack.
lördag 11 april 2009
IT-Generations-bussen, minns du?
När man ska försöka komma ihåg hur något var för länge sen är det ofta lätt att man förbättrar minnena aningens jämfört med verkligheten. Jag har nu under påskdagarna pratat med min brorsa om hur vi steg för steg kopplade upp oss. Efter lattjat lite med C64:or fick familjen en Compaq PC, exakt när minns vi inte. (OK... kollat nu i ett album, det var 95.. hmm vad sent) Med denna följde det med ett modem vi kunde koppla upp oss mot tv-programmet Bullens BBS och även använda CompuServes chatt-tjänster.
Minns wow-känslan när jag för första gången satt och skrev till en tjej i Canada eller chattade med en amerikansk soldat på Keflaviksbasen på Island. Gick ut med familjens hund efteråt, det var december och stjärnklart och möjligheterna kändes oändliga som stjärnorna i vintergatan! Men Internet, tja det var det nog inte riktigt. I alla fall inte multimedia som Encarta. (Shit alltså att CD-ROM har varit lika mkt ett buzzword som Twitter är idag he he)
Däremot minns jag starkt när en buss kom till skolan, det måste ha varit hösten 95. Har Googlat lite nu och kom fram till att projektet hette IT-Generationen och var sponsrat av KK-stiftelsen med en idé från Frimedia. Efter en föreläsning i aulan med introduktion rusade alla till gympasalen där massa datorer var uppställda. På browsern som var Netscape provande vi runt och bland det första jag och mina kompisar sökte på var nog Playboy. Tiden gick och snart hade man Algonet-abbonemang, delade epost-adress med familjen och surfade runt via Euroseek och Altavista och la enkronor i en syltburk till telefonräkningen. Men egentligen var det nog med bussen som allt startade. Tack!
I jämförelse var man alls ingen hacker. Hade jämnåriga kompisar som blev avstängda från Telia för att hackat modempooler, sålde domäner till DN för 25ksek och hade laptops med inbyggda skrivare och scanners att visa upp. Ändå gillade man det nya mediet skarpt, var fast och försökte lära sig och byggde egna hemsidor där det var kommentarer i gästböcker som gällde.
Såå.. minns det det här? Kom bussen till din skola? Droppa några minnen från dina första dagar på nätet vetja!
- Ps1: I samma tidsera - visst älskade vi html-taggen blink, beskriven av användarexperten Jacob Nielsen som "just evil" och något som dess uppfiinnare betraktar det som "det värsta han har gjort för Internet".
- PS2: Förresten - ifall du går in under inställningarna på din Hotmail (lanserades i juli 96) kan du se efter vilket datum du registrerade din. )
- PS3: Var inte nostalgi bättre förr...? :)
måndag 6 april 2009
TANSTAAFL - Gratis Lunch - finns det?
När jag loggar in på min rss-läsare är det rätt tunt dessa dagar bland de ändå ganska många feeds jag prenumererar på. Alltså inte kvalitetsmässigt utan sett till kvantitet :) Är det en släpp-bloggarna-loss-det-är-vår? Har mikrobloggen tagit över?
Tycker ändå jag själv har ett hyfsat skäl till att varit lite seg med uppdateringarna- har nämligen börjat på ett nytt jobb. Vi behöver inte gå in på detaljer här och nu men jag kommer att jobba i Stockholm med Internet på ett grymt spännande och internationellt företag.
Efter förra veckans Arctic Evening - tack Ville, Paula och ni andra för det riktigt bra arrangemanget (bilder från aftonen) med grym panel och bra mingel - insåg jag hur många det är som jag skulle vilja sitta ner lite längre tid med, lära känna och lära mig bra saker av. Det är just här som denna bloggpost tar sitt avstamp tillsammans med det faktum att jag nu ser fram emot min första sommar på svensk mark på fyra år och att spendera kvalitetstid i huvudstan.
Man brukar ju säga att det inte finns nånting som en gratis lunch (TANSTAAFL på engelska.) Tänker inte vända ut och in på det begreppet - utan istället försöka motbevisa det genom att bjuda in alla som läser det här att ses över en lunch på tu man hand, no strings attached. Vill gärna veta mer vem du är och pysslar med ifall vi inte tidigare träffats.
Sättningen är denna - du och jag bestämmer träff runt 12-13 i centrala Stockholm. Platsen är förslagsvis på denna klassiska mark, och jag hoppas diskussionen när kaffet är urdrucket bara är en början. Låter det som nåt? Skriv en rad till ms19781 "det där tecknet du vet" gmail punkt com. Vi syns på Kjellssons!