En bok till en bloggvän - Årets virala julklapp

Digital läsning i all ära, men bokstäver på döda träd kommer att hålla fanan högt även nästa decennium (om inte annat för min konsumtion) och nu när det blott är knappa två veckor kvar till jul tänkte jag försöka skapa en jul-stafett för att sprida kärlek via #julbok till bloggare man gillar!

Boken som jag skulle jag vilja ge bort är The Viral Loop av journalisten Adam Penenberg (wiki-länk). Den recenserades nyligen av en av mina favoritbloggare Andrew Chen och jag köpte den på Hedengrenska efter att ha sett hur den går på djupet i det som är en viktig del i många startupers marknadsplaner - antagandet om att man ska kunna få något att "växa hockey-klubba". Bokens hemsida - författarens hemsida. (Läs förresten mer generellt om viral loops på Kristofer Mencáks blogg!)

När jag jobbade med släktträdsajten Kindo var det just de här sakerna vi försökte skruva på och i ärlighetens namn var det ganska svårt att få igång en dylik viral prärieeld. Detta kompenserade vi dock genom att "planetera många frön", något som är andra komponenten i det hela. Ändå är det fascinerande att se hur effektivt det blir när själva kärnan i den virala loopen är på plats med en koeffiecient större än 1. Detta exemplifieras i den här boken i case som man kan läsa för sitt nöjes skull eller med ett direkt lärande-syfte:

• Offline: Tupperware, Ponzi-scheman
  
• Marc Andreessens företag: Mosaic/Netscape, and Ning (nämndes av
  
• Bubbel-erans företag: Hotmail, eBay, PayPal, HotOrNot
• Web 2.0 startups: Flickr, YouTube, MySpace, Bebo, Tribe, Tagged
• Widgets och appar: Facebook, Slide, RockYou, Zynga

Den som får mitt exemplar av boken är Christian Rudolf som ett ödmjukt tack för hans många läsvärda bloggposter genom åren. I senaste fredagsfilmen Learning Friday på Disruptive (kanske kan boken ge inspiration till en kommande whiteboard-session?) pratar han själv om kriterier för bra företagsbloggande - vilket även råkar vara fem punkter som väl passar in på honom själv:

1. Skriver för en specifik person (Ja - bra och fokuserat skriver han med Peter och Nicolai för personer intresserade av entreprenörskap kryddat med hands-on tekniker för lyckas på webben)
2. Är social (som få! Den läsarskara Disruptive har är engagerad och kommenterar)
   
3. Är en resurs (den sociala biten av SEO och länk-tänk utvecklar han initierat)
   
4. Är genuin (behövs skåningar med bullrande, avväpnande skratt häruppe i huvudstaden :)
   
5. Samt bidrar med omvärldsbevakning.

TACK och God Jul!

- - -

Om DU som läser nu vill vara med på jultemat "En bok till en bloggvän", gå då in på valfri nätbokhandel, lägg en beställning och berätta sen vilken bok du ger bort - samt till vem. Länkar du sen hit kommer jag märka det och efter hand uppdaterar jag längst ner i den här bloggposten. Stafett blir det sen även ifall du uppmuntrar den som ska få boken att själv ge bort en i sin tur! (Det är ju roligare att ge än att få). Jag själv gör det här för att jag gillar böcker samt vill testa ifall en sån här grej, lite på bokens tema kan få spridning innan vi alla går på jullov. :)

PS1: Skicka gärna flera böcker om du vill (flera virala frön).
PS2: Naturligtvis kan även en mottagare ge en vidare bok innan man själv hunnit få sin från Adlibris (så kortas virala "generationstiden" he he)
PS3: Varför inte twittra "Gå med i stafetten http://to.ly/E5i och ge en #julbok till en bloggare! Se vad jag ger @mottagarnamet på (din bloggurl)" ifall du vill!
PS4: Är du första gången du hamnat här men ändå läst hela vägen hit ner tycker jag du borde prenumerera på den här bloggen!

Bloggare som har givit bort böcker eller skriver om det här än så länge:

• Wow - Sanna ger bort Herbjörg Fossmos "Dinas bok" till Karin på Svenssonliv och Bokcirkelföralla!
• Karin är snabb och skriver på sin bokcirkelblogg hur hon redan givit bort ett antal exemplar av Sara Kadefors - Borta bäst. Härlig sida förresten - kolla in den! Dessutom skriver hon en blänkare på sin andra blogg.
  
• Joakim Jardenberg skriver: "Se här, ett strålande initiativ." - TACK Joakim!
  
• Ditt namn här!
  
• Och ditt... :)

Nextopia, lycka och kungliga bröllop

Micael Dahlén, inspirerande Jesus-lik professor på Handelshögskolan, som skriver intressanta böcker om bland annat kreativitet och Boxen och bloggar regelbundet om Nextopia (även en bok) - hur vi lever i ett förväntningssamhälle och alltid strävar efter nästa upplevelse. Bakgrunden är hur världen är full av möjligheter men där vi kanske inte riktigt värdesätter det vi har utan är säkra på att nästa grej är bättre - ett utopiskt hopp.

Jag känner igen mig i en del av tankegångarna och har börjat använda nextopia-begreppet i olika sammanhang. Kan exempelvis rodna över sättet jag ständigt och massivt letar efter ny ny ny musik att fylla musikspelaren med. Istället kanske man borde ge varje album en rejäl chans som man gjorde när man var 14 och hade råd till en CD i månaden. Nä, nästa mixtape är bättre.

Brukar även, i förvissningen att förväntningar är en del av paktetet, skicka ut glimtar eller previews av saker till vänner och kompisar ifall man ska göra något tillsammans, exempelvis en resa eller ge en present. Ett sms med letråd innan, eller en lagom avslöjande Moyume-bild skickad blir då en Nextopia-smekning snott från Steve Jobs. Hans Apple boostade genom smart lansering förväntningarna på Iphonen nästan ett halvår innan lansering. Samtidigt som Apple fick spaltljusår med gratis media var folk säkra på att iPhonen var det bästa sen skivat bröd och aktien steg i taket.

Nextopia som begrepp fångar skickligt zeitgeisten och syns både här, där (youtube) liksom där. Konceptet i sig är väl ingen rocket science kanske, just för att det ligger så nära att förstå, men det är ändå förlösande att se vilken kraft som frigörs när någon sätter ett passande ord på ett fenomen och beskriver något som finns i tiden väl. Måste både vara frustrerande och frestande att försöka passa in år av akademisk forskning i ett lämpligt format utan att förlora för mycket i populärvetenskapens Prokrustes-säng. Har man sen likt Arkimedes (för att fortsätta med antika analogier) en fast punkt att sätta sin hävstång mot, exempelvis Chris Andersons roll som editor på Wired, och paketerar det väl, då blir det utväxling. Allt börsvärde bygger ju på framtida diskonterade utdelningar så frågan är hur krisen påverkar vår framtidstro. Författaren tror ändå på Nextopia och kanske ett kungligt bröllop hjälper...?

Skälet till att jag skriver dessa rader nu (boken kom förra året) är att Micael i helgen var med i panelen i P1:s Filosofiska Rummet där ämnet för dagen var lycka, vilket jag lyssnar på just nu.... Gör det du med! Apropå att hitta bra formuleringar: Christians snillrika grötkapital verkar ju vara klibbigt nog för att fastna - 583 träffar på Google - Maffigt, ordlistan nästa! Kurvan för "blogglördag" pekar även uppåt efter helgens återkommande övningar. :)

Jeff Howe - Crowdsourcing - (Eller hur man nästan fixar skjuts till Holland)

Om James Surowiecki med sin bok "Wisdom of Crowd" var Karl Marx som lade den teoretiska grunden är Jeff Howe Lenin som kommer med den praktiska tillämpningarna för samarbete på Internet. Ja, så recenserade Financial Times (som höjt sitt priser med 15%) härom dan. Något orättvist då det var den senares artikel i juninumret av Wired 2006 som i princip lanserade begreppet crowdsourcing enligt många. Om man läst denna artikel samt även haft Surowieckis utmärkta bok på sitt nattygsbord så är det självklart att man hoppar till när man ser att Howe ska komma till ICA för att prata. Sagt och gjort, jag och min vapendragare Mario stängde ner våra Macbooks och drog dit för att lyssna.

Jeff Howe är en journalist i de sena trettio, växte upp i Ohio, nu bosatt i Brooklyn där han är contributing editor på Wired. Den ganska långa och mycket trevliga killen fick upp ögonen för det nya som började hända på nätet när han skrev om Myspace och generationen kring det. När bilden kompletterades med intryck från musikfestivalen The Vans formades intrycket av en generation av digital natives som genomsyras av promiskuös kreativitet där det skapas, görs webbsidor och redigeras film, inte nödvändigtvis bra (enligt Sturgeons lag är 90% av allt som skapas skit) - dock med passion och en inställning att datorer och internet inte är något nytt, utan lika naturligt som en penna. Ungefär så var röda tråden i artikeln från 2006 med termen crowdsourcing som några månader senare noterade 300k träffar på Google.

Med detta som bakgrund berättade Jeff om sin nya bok som vuxit fram på hans blogg och nu lanserats i dagarna. Den är tämligen case-baserad och vi tas med på en rad praktiska tillämpningar av fenomenet:

• Threadless - T-shirt-communityt som samlat folk med smak för design och där en omröstning sen väljer ut vinnaren som får en kollektion upptryckt. Allt säljs sen till en entusiastisk internetpublik. Genom att göra detta slipper de ha anställda designers som strular och vill löneförhandla - har skapat en grupp av self-evangelizing members och behöver inte lägga en krona på reklam, samt har det perfekta känselsprötet ut till marknaden, dvs vet hur många tröjor av ett visst tryck som behöver tryckas. Har ni suttit på ett café och sett klassikern med Mao, Lenin och Stalin i roliga hattar sen texten "Communist Party" vet hur stor utbredningen för en vinnare kan bli he he...

• IStockPhoto - sajten som växte från ett hobbyprojekt till en dundersuccé där tidningar kan köpa amatörfotografers bilder för några kronor istället för att gå via en agent och betala tusentals kronor. Fotograferna får en chans att visa upp sig, blir en del i ett community och lär sig massa bra på köpet.

• InnoCentive - läkemedelföretaget Ely Lillys initiativ där oberoende uppfinnare och hemmaforskare kan hjälpa till att lösa avancerade problem.

Varför ska man då läsa en sån här bok? Ja först och främst för att man tycker det är kul. Är man upptagen med att implementera, koda och spotta ut sig nytt kan man fortsätta med det, för det är ju inget banbrytande annat än intressant omvärldsbevakning. Annars kan ju såna här böcker, som ofta får epitet över sig att vara någon slags state of the nation över internet-trendernas månadssnabba hundår, både ofta ta ämnena till en bredare massmedial publik, samt ge inspiration och insikter.

Ifall Suroviewki från The New Yorker beskriver en slags crowdsourcing - crowd intelligence - och ofta i samband där detta sker oberoende av internaktion mellan deltagarna - lite mer Web 1.0 än 2.0, är detta bara en delmängd i Howes bok är mitt intryck. Det finns förutom crowd wisdom även crowd work, crowd wallet och crowd filtering. Crowd work kan i sin enklaste form vara Amazons mekaniska turk, Crowd Wallet handlar om hur exempelvis konstprojekt eller varför inte Obamas presidentkampanj finansieras av att många betalar 25 dollar snarare än att få betalar allt. Filtering är hur de bästa inläggen plockas upp åt dig på Digg, Googles Pagerank bygger på "omröstningar", ja helt enkelt hur agnarna sollas från det digitala vetet.

I den efterföljande frågestunden bollades vi i en diskussioner om saker som hur man ska se på intellectual property, om inte crowdsourcing inte egentligen är en typ av sweat shop (nej, inte sålänge vi pratar om medelklass-västeuroper som sitter på sitt snabba bredband vid sin nya dator och av fri vilja utför uppgifter dom gillar), crowdsourcing som en experimentiell väg för politisk filosofi (tänk närdemokrati - googla på Hollands nya lagar om local government), crowdsourcing och kultur - (nej Penguins wikibok 1000 Penguins var inte lyckad).

Till sist var det bara en fråga som måste lösas - Jeff skulle framträda tidigt imorn bitti på en Web 2.0-mässa i Rotterdam. Det var för sent för några bra flyg, tunneln är avstängd pga brand men hans engelska förläggare (se vänster) hade fixat en hyrbil - Dock hade han inte sovit på länge (tänk intensiv författarturné) - Varför inte crowd-sourca skjutsningen precis som bokomslaget ovan hade tagits fram liksom korrekturläsningen :)

Jag och Mario hade pratat vidare med honom utanför och var nu riktigt sugna på chansen att fortsätta kvällens diskussion och göra den till en hel natts bilkörning. En road trip med en Internet-kändis liksom! Kruxet - hela veckan inbokad och vi skulle inte komma tillbaks förrän sent imorgon eller möjligtvis fredag. Jag hörde mig mumla en del praktiska argument (chicken chicken) - mens Mario som lite mer än jag skjuter från höften ställde upp. I samma sekund som jag vinkade dom hejdå när dom rullade iväg började jag hata min egen mesighet.

Dryga timmen senare ringde hjälten lite besviket från en tågstation i södra England - Mario hade tyvärr inget pass på sig när dom stack i flykten och hade inte kunnat följa med på färjan över kanalen (UK != Schengen). När de insåg detta hade Jeff då släppt av honom och rullat vidare själv. Slutsats: Carpe Diem - men glöm inte passet! (Förresten - på mitt gamla pass stod det förresten "Detta är en värdehandling och skall förvaras som en sådan". Dvs antyder bankfack motsvarande... lika mkt utrymme för spontanitet som säkerhetsbältet på en Volvo.) Nu fick vi alla en trevlig kväll. Det verkar vara en riktigt läsvärd bok och som tur är tornar det snart upp sig en helg snart jämte regnmolnen, så:

• AdLibris: Jeff Howe - Crowdsourcing - Why the Power of the Crowd is Driving the Future of the Internet.
  

Recension: Tim Harford - The Logic of Life

Den som tycker att hyllan "English - Non-Fiction" är den bästa på Pocketshop och som har haft det minsta intresse för ekonomi har de senaste åren kunnat hitta en rad guldkorn, många nånstans i skärningspunkten mellan ämnena nationalekonomi, beteendevetenskap, matematik, globalisering, sociologi och för den delen även Internet och nätverksteori. Chris Anderson, Levitt, Gladwell, Surowiecki, Friedman, Taleb mfl har författarna hetat och har alla varit bra samhällsbeskrivare, allmänbildare och inspirationskällor.

Som om detta inte vore nog har utmärkte kolumnisten Tim Harford synts i Financial Times på helgerna där han med ekonomens verktyg försöker reda ut, eller kanske tvärtom fängslande komplicera olika vardagliga frågor och svarat på frågor från läsare på ett sätt som gjort weekend-upplagan om möjligt ännu mer prisvärd.

• Tim Harfords sajt
  
• Tim Harford blogg i FT

Efter jobbat på Världsbanken, haft en TV-serie på BBC (Trust me, I'm an Economist) och gjort stor succé med sin första bok The Undercover Economist, som spände över alltifrån varför det är svårt att hitta bra begagnade bilar till vem som egentligen tjänar på fairtrade-kaffe - har nu Tim släppt sina andra bok - The Logic of Life.

Om debuten var en utmärkt popularisering av det man får lära sig på Microeconomics 101 eller motsvarande grundkurs, är det här en bok som fokuserat går till botten i ett försök att förklarara hur de val vi människor gör i vardagen ofta är ganska rationella. Det är inte en tillspetsad känslokall homo economicus som är modellen utan snarare hur det till synes ologiska eller kontroversiella ofta kan motiveras ganska enkelt på baksidan av en servett, bara man gör bilden klar för sig.

• Är mexikanska prostituerade vansinniga som erbjuder sex utan gummi mot extra betalning?
  
• Vilka strukturer ligger bakom rasism?
• Varför började folk skilja sig på 70-talet?

Författaren driver tesen i lagom långa, mycket underhållande kapitel där han beskriver hur mänskliga beteenden såsom tonårsbrottslighet, segregering, beroenden, rökning etc ändå har mycket naturliga förklaringar. Ändå är det kanske Kanske tycker jag valet inledningskapitel kunde ifrågasättas (you'll see). Avsnittet där läsaren själv kan testa incitament bakom segregeringens på ett vanligt schack- eller Othello-bräde (Schelling) är lysande och för alla att begrunda.

(Tänk att du inte har något emot folk av andra färger, men, enda kravet, inte ändå vill leva i minoritet bland dina grannar: Placera ut othellobrickor, svarta och vita slumpvist och låt en del rutor vara tomma. Flytta sen runt brickorna så att alla brickor blir "nöjda". Hur ser brädet ut till sist?)

Hur små små skillnader kan få stora effekter är också ett genomgående tema. Vidare hur rationella människor agerar på incitament, medvetet som omedvetet. (ifall det inte finns några p-lisor kommer fler att parkera fel etc.) Ska man som politiker försöka bygga ett visst samhälle gäller det alltså att skapa motiven bakom för att få människor att agera på ett visst sätt. Vidare kan läsning av den här boken få folk att inse den verkliga orsaken till vissa problem och därmed sätta in en lösning som fungerar, dvs ger folk andra rationella ekvilibrium.

Har man läst andra böcker av författarna i den här genren och angränsande så märker man hur det finns en gedigen kunskapsmassa av "laboratorieförsök bland collegestudenter på 60-talet" och teorier från Nobelpristagare som ofta återkommer. Detta korsrefererande kanske kan bli väl påtagligt ibland men det bör man i så fall ta som en komplimang åt sin egen allmänbildning - tacksamt reflektera över hur det faktum att man ser detta som självklart hjälpt till att omforma ens egen världsuppfattning och magkänsla på ett sunt och ibland kontra-intuitivt sätt.

Det finns alltid en friktionsyta mellan den akademiska världen och tillgänglighet för massorna där försök att popularisera ett ämne blir en balansgång. (Några svenskar som bär fanan här är kanske Fredrik Lindström, Harrison mfl). Ett av mina specialintressen har länge varit spelteori och det är ingen som lika lätt-tillgängligt skulle få min lillebror att läsa om Von Neumann och Schelling som Harford - Författaren till "Logic of Life" gör alltså en viktig insats i rollen som folkbildare. När man sen går vidare bland mer avancerade böcker märker man hur många tyngre akademiker kan lära sig massor av Harford hur man skriver lättsamt utan att ge avkall på innehåll. Med sitt internationella renommé, sin bakgrund på en ansedd tidskrift och sitt lättsamma språk träffar Harford rätt igen och gör den här boken till något som borde läsas av alltifrån ekonomistudenter som behöver se en mening i sina studier till vem som helst som uppskattar en analyserande verktygslåda till att fördomsfritt försöka förstå fenomen omkring sig bättre. Boken är ny från pressarna nu och verkar finnas exempelvis på Adlibris.

Du vet att du kommer läsa den förr eller senare, så varför inte vara proaktiv och lägg en beställning.

Made to Stick - Recension

Nu i fredags fick jag Made To Stick av Chip och Dan Heath!

• Se Bokens länk
• Se Wikipedialänk

Läsning är ett av mina intressen och normalt pjöjer jag två business books i veckan när arbetshopen inte är oöverkomlig. Man ska inte tro att läsa massa böcker eller teorier enkom gör nån skillnad, det är EXECUTION det hänger på. Dock blir iaf jag grymt motiverad av läsningen, dessutom bygger man med tiden en verktygslåda med namn, anekdoter, referenser som kan vara bra i många sammanhang. Dessutom vet man aldrig vad som kan vara nyttigt eller inte i framtiden... Se inlägget The Importance of having tråkigt.

Hursomhelst var Made to Stick en mkt positiv överraskning. Bröderna med erfarenhet från undervisning mm på Stanford och Harvard har i beundrande tagit fasta på steg två i Gladwells Tipping Points tre huvuddelar (Law of the few - Stickiness och The Power of Context) och utvecklat konceptet vidare. På lättlästa knappa 300 sidor berättar dom med hur ett budskap eller en idé kan göras mer ihågkomlig. För att göra det hela sticky så lanseras anagrammet:

Simplicity - Finding the core of an idea.
Unexpectedness - Grabbing peoples attention by surprising them
Concreteness - Making sure an idea can be grasped and remembered later
Credibility - Giving an idea believability
Emotion - Helping people see the importance of an idea
Stories - Empowering people to use an idea through narration

Med varje bokstav som delkapitel och fullt med case och exempel på det sätt som böcker som dessa brukar vara utblandade med blir det här en bok mer intressant än de flesta i genren. Den får extra beröm för de återkommande jämförelserna av två versioner av olika skrivna budskap där man kan se hur stor skillnad lite redigering kan göra. Dessutom är sammanfattningen i slutet föredömlig för en bok som vill bli ihågkommen och citerad.

Väl värd 187 kr på Adlibris.

Made to Stick

Böcker är ju nåt man alltid ska ha kanske tre på gång, minst fyra stycken i sin Amazon-önskelista samt minst en i jackfickan för tunnelbanan. Ifall du läste Tipping Point av Malcolm Gladwell, och gillade den kommer här en liknande bok, Made to Stick, skriven av Chip och Dan Heath. Tipping Point handlade ju om hur idéer sprids:

1. The Power of Few: Genom att vissa människor är viktigare: connectors (känner många, nätverkar i olika kretsar), mavens (såna som tar reda på massa kunskap, gillar att berätta, lära) och sellers (människor som förstår mänskligt samspel och kan övertala dig.

2. The Power of Stickiness - hur man kan få saker att fastna i ditt huvud.

3. The power of context - allt är i ett sammanhang.

Made to Stick kan man säga är en fördjupning av den andra punkten. Avsiktligt felstavat har de sammanfattat teorin i anagrammet SUCCES:

Simplicity - Finding the core of an idea.
Unexpectedness - Grabbing peoples attention by surprising them
Concreteness - Making sure an idea can be grasped and remembered later
Credibility - Giving an idea believability
Emotion - Helping people see the importance of an idea
Stories - Empowering people to use an idea through narration - Den här punkten tror jag hur mkt som helst på. Alla gillar en bra historia... det är nåt mänskligt i det, lägerelds-retorik liksom. Se bara hur konsulter hyrs in för att skapa myter, historier mm för att skapa en företagskultur. Alla vill vi ha mening!

Har inte fått boken ännu men vill tipsa om den ändå! Snart ska jag lägga upp en ruta här till höger där alla mina bästa boktips finns länkade till Amazon. Mycket nöje!