Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen p1. Sortera efter relevans Visa alla inlägg
Visar inlägg sorterade efter datum för sökningen p1. Sortera efter relevans Visa alla inlägg

lördag 29 maj 2010

Tre podcast-tips

I tidningen Metro Student fanns en sida med några pärlor till podcasts. Förutom att ha den goda smaken att tipsa om TED, som jag vid det här laget antar att ni känner till, fanns även tre andra trevliga och som jag med dessa rader vill föra vidare:
  • Först - det var en nyhet för mig att President Obama sänder ett slags veckobrev till nationen i en "weekly address" som även pushas som podcast - nyheter direkt från hästens mun till sin telefon. På Vita Husets hemsida med hög socialmedia-faktor kan man läsa mer (eller direktlänk iTunes).
  • "Stuff You Should Know" är halvtimmes-långa program från sajten HowStuffWork.com (iTunes-länk) där två snubbar pratar om olika saker som "hur funkar Tourettes syndrom", "vad är grejen med pyramidspel" eller "hur är McDonalds uppbyggt". En del "wikipedia-rabblande", men med rätt skön känsla om ämnet är intressant. Som vanligt när det gäller podcasts som funnits länge kan man ju plocka lite i chokladasken och behöver enbart ladda ner de avsnitt som verkar spännande.
  • Till sist - ett skeptiskt podcast-tips: Senaste veckan har jag lyssnat igenom säkert 40 av de 200 avsnitten av Skeptoid (iTunes-länk), en weekly podcast med 10-15 minuters program som med vetenskapliga glasögon försöker se kritiskt på myter och missuppfattningar som alternativmedicin, konspirations-teorier, evolutionskritik etc men även går till botten med saker vi till vardags tror och slänger oss med. Är det bra med C-vitamin mot förkylning? Varför får man inte ha på mobilen på flyget? Programledaren Brian Dunning kanske pratar lite stelt, ja liksom läser upp ett manus, men det skymmer inte det viktiga i att inpränta kritiskt tänkande och beväpna sig med en sund skepticism till saker vi hör. Efter ett tag börjar man också gilla hans stil och humor. Lyssnar man på såna här saker frivilligt är man nog inte i den målgrupp som mest skulle behöva det, men det är trots formatet båda allmänbildande och underhållande. Ibland är jag dock lite... ehh skeptisk till sättet han sveper bort vissa saker. Update: I kommentarerna får vi ett tips om en liknande svensk podcast: Skeptiker-podden.
Om ni inte redan har nog har ni nu något att lyssna på under jobbet, i hängmattan eller på resan innan P1 Sommar drar igång efter midsommar. Fler lyssningstips tas tacksamt emot som en kommentarer.

tisdag 23 juni 2009

Tre sommartips - Wired, P1 Sommar, Webmasterradio

Så fort solen skiner verkar mailströmmen i inboxen avta märkbart. Nåväl, det vankas snart semester så här kommer några sommartips:

  • I hängmattan: Wired kommer med långa artiklar som man gärna skriver ut och läser flera gånger eller köper då och då. Nu senast Great Wall of Facebook - om monetarisering av sociala nätverk, dragkampen med Google om search och den svåra knäckfrågan att lyckas med brand advertising samt allmän läsvärd Facebookiana.
  • I bilen med sällskap: Och ja. P1 Sommar är ju enligt många faktiskt definitionen av sommar. Lyssna exempelvis på en av våra stora entreprenörer Ingvar Kamprad i första programmet. Väldigt i tiden kan vi även spela in vårt egna program på nya tjänsten Jag sommarpratar. Själv nöjer jag mig med en blogg :)
  • I Ipoden när du står och målar på stegen (förmodligen för nördigt för vännerna i bilen): Ifall man inte kan få nog av podcasts finns på Webmasterradio hur många som helst i olika kategorier (SEO, Digital Marketing, Affiliate etc) att lyssna på.
Nu ska jag dra mig tillbaks med Winston Churchills "Min ungdom". Vad konsumerar du i sommar förutom jordgubbar och halstrad abborre...? Skriv en kommentar!

måndag 16 mars 2009

Nextopia, lycka och kungliga bröllop

Micael Dahlén, inspirerande Jesus-lik professor på Handelshögskolan, som skriver intressanta böcker om bland annat kreativitet och Boxen och bloggar regelbundet om Nextopia (även en bok) - hur vi lever i ett förväntningssamhälle och alltid strävar efter nästa upplevelse. Bakgrunden är hur världen är full av möjligheter men där vi kanske inte riktigt värdesätter det vi har utan är säkra på att nästa grej är bättre - ett utopiskt hopp.

Jag känner igen mig i en del av tankegångarna och har börjat använda nextopia-begreppet i olika sammanhang. Kan exempelvis rodna över sättet jag ständigt och massivt letar efter ny ny ny musik att fylla musikspelaren med. Istället kanske man borde ge varje album en rejäl chans som man gjorde när man var 14 och hade råd till en CD i månaden. Nä, nästa mixtape är bättre.

Brukar även, i förvissningen att förväntningar är en del av paktetet, skicka ut glimtar eller previews av saker till vänner och kompisar ifall man ska göra något tillsammans, exempelvis en resa eller ge en present. Ett sms med letråd innan, eller en lagom avslöjande Moyume-bild skickad blir då en Nextopia-smekning snott från Steve Jobs. Hans Apple boostade genom smart lansering förväntningarna på Iphonen nästan ett halvår innan lansering. Samtidigt som Apple fick spaltljusår med gratis media var folk säkra på att iPhonen var det bästa sen skivat bröd och aktien steg i taket.

Nextopia som begrepp fångar skickligt zeitgeisten och syns både här, där (youtube) liksom där. Konceptet i sig är väl ingen rocket science kanske, just för att det ligger så nära att förstå, men det är ändå förlösande att se vilken kraft som frigörs när någon sätter ett passande ord på ett fenomen och beskriver något som finns i tiden väl. Måste både vara frustrerande och frestande att försöka passa in år av akademisk forskning i ett lämpligt format utan att förlora för mycket i populärvetenskapens Prokrustes-säng. Har man sen likt Arkimedes (för att fortsätta med antika analogier) en fast punkt att sätta sin hävstång mot, exempelvis Chris Andersons roll som editor på Wired, och paketerar det väl, då blir det utväxling. Allt börsvärde bygger ju på framtida diskonterade utdelningar så frågan är hur krisen påverkar vår framtidstro. Författaren tror ändå på Nextopia och kanske ett kungligt bröllop hjälper...?

Skälet till att jag skriver dessa rader nu (boken kom förra året) är att Micael i helgen var med i panelen i P1:s Filosofiska Rummet där ämnet för dagen var lycka, vilket jag lyssnar på just nu.... Gör det du med! Apropå att hitta bra formuleringar: Christians snillrika grötkapital verkar ju vara klibbigt nog för att fastna - 583 träffar på Google - Maffigt, ordlistan nästa! Kurvan för "blogglördag" pekar även uppåt efter helgens återkommande övningar. :)

måndag 16 februari 2009

Långsamhetens lov

Nån gång i december, som sen blev januari tänkte jag fixa en bloggpost om nyårslöften - jo jag hade nog några. Nu skriver vi ju februari varför just den bloggposten inte känns vidare aktuell längre... However. Det har i alla fall lite att göra med anledningen till att det nu var en vecka sen jag bloggade sist - jag har försökt vara lite mer närvarande i nuet.

Internet och teknik möjliggör som bekant spännande frihetsgrader i dimensionerna tid och rum där dötid avskaffades nån gång sista åren under förra millenniet, kanalerna är många och effektiviseringen extrem. Dels handlar det om att fylla varje utrymme, dels att saker pågår vid sidan om varandra ständigt i våra medvetanden.

En normal dag bläddrar man därför bland sina 400-nånting rss-flöden på tunnelbanan när man ögnat Metro mellan tre stationer, på en föreläsning langas laptopen upp efter 10 minuter (ifall det inte är en presentatör av kalibern Morris på scen) samt kommer ibland på sig själv att bläddra i en faktabok, lyssna på P1 och slösurfa -samtidigt. Men det går ju inte. Kostnaden för denna omvärldsbevakning borde då bli ytlighet. På sin höjd mental indexering istället för gedigen analys. (på det senare är min nya kompis Niklas på Webpal mästare)

I början av veckan testade jag på prov att vara heeelt närvarande i ett visst sammanhang. Inte ta upp iPhonen nån gång, inte bläddra i nya numret av Fokus. Det var svårt. Sen dess kom jag fram till att sätta mig på informationsdiet. Go Medieval. Köra snarare seriellt än parallell-port. Medvetandets bandbredd är inte så stor - transaktionskostnader i multitaskande finns där trots och fokus är kung. Ungefär i dessa banor tänkte jag innan nyår. Nu fick jag det formulerat. Få se hur länge det funkar - i alla fall som träning ett tag.

Har man ljudbok i öronen missar man fågelsången. Typ.

fredag 19 december 2008

Skapelsens sedelärande samtal - Svensk Hiphop - N'importe Qui

Radiotips: När man jobbar eller mekkar med datorn (typ 16h/dygn) är radio i olika former nåt som är skönt. P1 återkommer vi till i den här bloggen och det är svårt att låta bli, så allmänbildande det är. Om jag ska hårdra det hela består min omvärldsbevakning tidsmässigt av ca 50% av bloggar/internet, kanske 5% tv, 10% fysiska tidningar, 10% böcker samt 25% radio. Det bästa med radio är hur man kan arbeta med andra saker samtidigt. Program jag gärna lyssnar på sena kvällar och därför rekommenderar är exempelvis:

Bara att klicka på länkarna för att börja prenumerera! Lista på andra program på P1. *OMG, I'm turning into my dad! :)*

Annat man kan lyssna på är musik: Den bästa svenska hiphopen dessa dagar släpps på mixtapes och ofta gratis. Varför inte ladda ner DJ Sleepys nya tape X-mas Mixtape med Petter-låtar genom åren på nya beats & mkt nytt. Gott & Blandat 2 (direktlänk) från producenten Masse, eller Allyawan - Blue Duk Tales vol 2 (direkt-länk). På julafton kommer det saker från Ken. UPDATE: här

Varför inte av sluta med lite skratt.... N'importe Qui (ungefär: "strunt i vem"), aka Remi Gaillard, är en kille från Frankrike som är grym på joxa med trasan (tror han spelat fotboll i Montpellier), ger poliser fingret och busar med vanligt folk i roliga videoklipp typ Jackass - ex här i kängurukostym. Hade han varit engelsktalande hade han varit överallt, nu är han bara stor i Frankrike. (Som frankofil efter kryptologi-studier i Grenoble tycker jag det är synd och märkligt hur lite vi tar in från detta land.) Alla filmsnuttar från N'Importe Qui

Trevlig helg! :)

onsdag 8 oktober 2008

P1 Konflikt om Finanskrisen, Paul Newman, FOWA och Carl Bildt

  • Lördagens P1:s Konflikt handlade om finanskrisens olika aspekter och presenterade ämnet på ett ovanligt begripligt sätt. Reportage från Wall Street, en historisk genomgång av bubblor från tulpaner till subprime samt debatt mellan Johan Norberg och Örjan Appelqvist. En lyssningsvärd timme och mer nyanserat än förväntat.
  • Nej, kapitalismen är inte död. Tyvärr är dock Paul Newman det som ju gick bort i slutet av september. De senaste dagarna jag fått se mycket gott som kommer ur kollektivets kraft och även att det ena inte utesluter det andra. I skenet av ovanstående får han här symbolisera hur man kan kombinera affärsverksamhet och välgörenhet genom sättet på vilket han lät sätta sitt goda namn i aktivt arbete. Newman var inte bara en ikon på vita duken, utan på senare år medgrundare till livsmedelsföretaget Newman's Own där han sålde konserver i sin egna produktlinje. All vinst går till välgörenhet och i maj förra året hade donationerna uppgått till $220m. Beundransvärt! Serieentreprenören Stefan Krook, grundare till Glocalnet mm berättade under en föreläsning hur detta verkade som inspiration bakom hans eget projekt GodEl. Känner ni inte till GodEl så kika på det - överskottet från den miljövänliga el-leverantören går till saker som Stadsmissionen och Läkare utan Gränser istället för som utdelning till Fortum eller E.Ons aktieägare. Än så länge kanske inte den kritiska massan användare har kommit för att de stora pengarna ska genereras men jag gillar projektet. Stefan själv skänker även hopp på andra sätt i och med att han visar att man inte måste bli klar på Handels på utsatta 4 år he he... Andra sätt att göra gott i världen är mikrolån. Här skriver Henrik Torstensson om Kivas mikrolån, samt Mindpark: Mikrolån som gör skillnad.
  • Idag startar Future of Web Apps i London som innehåller massa spännande saker. Är det nån som ska dit imorn så skicka ett mail så kan vi säga hej!

tisdag 2 september 2008

Wiki-frustration i P1

Förra veckan bloggade Bisonblog om hur P1:s Spanarna pratade om molnet. :) I helgen var det dags för Internet i P1 igen när Filosofiska rummet skulle drista kollektivets kraft med nätet i fokus. Surowiecki, Wiki, prediktionsmarknader och andra buzzword nämdes i debatten mellan filmregissören Ruben Östlund, filosofen Jeanette Emt samt journalisten Anders Mildner. Vår IT-bloggare från Sydsvenskan höll fortet och var den som stod för det mesta av rim och reson - även om det intressanta ju är just när åsikter och perspektiv möts.

Tänkte först skriva något uppmuntrande och allmänt tipsa om programmet men blev frustrerad, nä irriterad och klistrar in det här istället. :) Filosofen har en poäng i att internet ofta är informationsgenererande i stället för kunskapsgenererande, samt att man alltid måste ta till sig källor kritiskt. Kunde dock inte hålla mig - även om man känner sig som en Don Quijote.

Hej Jeanette,

Det var intressant att lyssna till diskussionen i Filosofiska Rummet i helgen. Det blev dock smärtsamt att höra dig oemotsagd mena "Wikipedia ser jag som ett forum för att bli dummare, det är för mycket fel där och svårt att rätta det, för nån kan rätta om."
- Jag måste skriva och berätta min bild tänkte jag...

"Att vem som helst kan lägga till och ändra" är faktiskt inte den dräpande kommentar som hårdnackade kritiker vill få det till. Det innebär bara att exempelvis en artikel om kriget mellan Ryssland - Georgien innehåller mer uppdaterade analyser och beskrivningar timme för timme än allt man hittar i Sverige i alla fall. Man får se bortom Svenska Dagbladet, P1 och möjligtvis läsa International Herald Tribune eller FT för att få sig serverad en objektiv sammanfattning av samma rang.

Jag ser en bild av hur en artikel byggs upp gemensamt
av väldigt aktiva personer som "vaktar" sin skapelse. När någon smyger in något - rätt som (ibland) fel eller kanske skrivet i egenintresse, granskas det omedelbart av andra. Samtliga uppdateringar kan även ses direkt genom ett speciellt flöde där man genast får på foten om man inte angiver källor enligt konventionen, kan styrka sina inlägg etc. De faktafel som fanns i Nationalencyklopedien eller Britannica däremot rättas långsammare, antingen genom ett försvinnande insticksblad eller i nästa upplaga.
Nature gjorde en intressant jämförelse.

Även om många i akademiska världen ogillar Wiki-tanken (även om det börjar ändras...eller?), omfamnar andra som värdesätter pragmatik formatet.
Generellt står det höjt över de flesta tvivel, att "signal/brus-kvoten" är så hög, det vill säga att innehållet är så starkt i kontrast med de eventuella brister en granskning kan finna - att ett starkt värdet finns där även för de mest krävande - även de som har tillgång till alternativen. Jag har vänner på exempelvis banker i London där man på researchavdelninarna använder Wikipedia till saker som att samla ihop omvärldsinformation om en viss marknad, lista telekomoperatörer efter omsättning i Sydafrika etc - saker som sen ligger till underlag för stora beslut.

Djupet kan vara slående i många artiklar, såsom i fallet om kriget ovan, men det går naturligtivs att hitta bättre saker på andra ställen.
Likaså, visst finns det situationer där vi värdesätter en auktoritär åsikt och någon som står för budskapet... men man ska nog inte jämföra en artikel på Wikipedia om exempelvis hjärnforskning med det senaste medicinska rönet från en ansedd tidskrift - utan man ska se vad Wikipedia leverarar jämfört med en liknande artikel i Illustrerad Vetenskap eller annat motsvarande riktat mot en intresserad allmänhet.
Kikar vi istället på bredden blir det enkelt att påvisa formatets överlägsenhet: urvalet och bredden där exempelvis 190 000 artiklar i Nationalencyklopedien eller 500 000 i Britannica rent ämnesmässigt får svårt att klå 290 000 artiklar på Svenska Wikipedia eller 2,5 miljoner artiklar på engelska Wikipedia. När det gäller fenomen inom populärkultur, datorer och teknik, ja sådant som ännu inte "vunnit lexikonstatus" eller annat som är för trivialt, som sammanställda handlingar i populära Tv-serier är skillnanden slående.

Jag förstår ifall alla sidor i en debatt kanke inte kan framkomma vid varje tillfälle, samt att man kanske också måste hårddra sin åsikt för att komma fram eller väcka provakation. Dock blev jag bara så paff när jag hörde dina ord, hur kan du kalla Wikipedia för fördummande? Jag skulle inte reagerat om det inte vore för hur du som auktoritär person valde ut de ord som, i ditt tycke är de mest representativa för Wikipedia presenterar det i radio för en allmänhet av äldre människor som kanske vet ännu mindre. Har jag missat något i ditt resonemang kapitalt?
Det är inte alltid lätt att ta till sig allt nytt - men man behöver inte befäkta det för den anledningen.

Låt mig avsluta med en historia... Mina föräldrar uppmuntrade kunskap och stimulerade min nyfikenhet. En tummad gammal Lilla Focus i pocketformat från sent 60-tal var mitt "Internet" och främsta kunskapskälla som jag surfade i varje kväll och med en grabbs samlarmani memorerade lexikal kunskap. Min mamma skaffade sen första delen på Bonniers lexikon som man fick gratis via en bokklubb. Nu fick vi världen serverad för oss... iaf under bokstaven A. Så kom det sig att jag blev expert på Argentina, Armbrytning samt Andra världskriget... men inte lika duktig på Första Världskriget, Fiskar eller Fusionskraft. :) Wikipedia som liten hade givit mig allt det här - fast gratis. Wikipedia ger allt det här nu, till hela världen, på språk som nyss knappt hade ett alfabet. Jag läser många böcker per år - men lär mig ändå mer saker från just detta uppslagsverk på nätet. Tack Wikipedia. Nej förresten, tack till alla, det är ju vi själva som är med och gör det bättre!
Hälsningar Martin,

PS: edit this Jeanette :)
EDIT: Jag får ett trevligt och välformulerat svar. Uttalandet var inte så generellt menat utan var ett försök att växla in diskussionen mot klipp-och-klistra-kunskap kontra studier av djupare källor, orginaltexter och ska ses i ljuset av någon som möter massor av studenter som lämnar in uppsatser med överförenklingar som reproduceras termin efter termin, och hon efterlyser analys och källkritik.
Reblog this post [with Zemanta]

tisdag 22 juli 2008

Spridda skurar

  • Göteborgsposten gjorde idag ett tvåsidors uppslag om Nils och Kindo! :) (kommer uppdatera sen med länk - finns inte online ännu).
  • Facebook skickar ut nyhetsbrev och lever-du grejer allt oftare till de som testat annonsera på via deras social ads. Good or bad sign?
  • YES! >>>
  • Veckans citat: "Livet är en actionfilm med dig själv i huvudrollen" - Dolph Lundgren i P1 Sommar. :)

torsdag 26 juni 2008

Sommarens smartaste än så länge

I gårdagens sommar-program i P1 märkte vi hur Fredrik Härén istället för att som brukligt spela massa låtar mellan pratet ha med korta bitar med fågelsång. Det fina i... ehh kråksången är att det då är fritt från upphovsrätt och får sändas fritt i podradioversionen - som annars bara bjuder på ca 10 sek av en låt. Genom att sända kort fågelsång blir inte bara podversionen identisk med den radiosända, utan även vidare:

  1. Han får mkt mer tid om att prata om sina käppkästar såsom globalisering och hur vi borde lära av Asien - då totala tal-tiden ju blir mycket mindre om man spelar musik. (Jämför exempelvis pod-programtiderna 1h 24 min Härén med 48 minuter Lennart Johansson eller 45 minuter Maj Briht Bergström-Walan.)
  2. Han slår enligt honom själv därmed också ett slag mot snuttifierigen i samhällen - samtal som blir kortare, politiker som klipps ner etc.
  3. Han gör även ett inlägg till upphovsrättsdebatten - markerar att en sak som musik i poddradio-borde kunna lösas bättre av Sveriges Radio.
Smart!

Däremot går han i och för sig miste om att göra det avtryck som bjussandet på ens musiksmak kan göra. Musik kan många gånger säga mycket om den personlighet som säkert är viktig för att sticka ut när vi konkurrerar med superambisiösa välutbildade hungriga på alla de nya snabbväxande marknaderna. Avtryck gjorde Fredrik ändå med bestämdhet - med eller utan musik! (Har man dock inte en musiksmak är det nog mycket bättre att göra såhär av andra skäl, istället för som Göran Persson om jag minns rätt låta en kompis välja musiken.)
  • Sommarprogrammet i fråga.
  • Fredrik Härén på Kunskapens Dag (Youtube)
  • Är det nån som har Sommar-programmet med Jan Stenbeck från nån gång tidigt detta decennium - maila gärna!

måndag 23 juni 2008

Medan man gör nåt somrigt...

Nix pix... den här bloggen tar inte sommarlov - Istället lägger vi in en ny växel. I brist på saker att skriva om blir det idag därför några tips om grejer att lyssna på.

Nice vare sig man är webb-nomad på ett café, sitter på ett kontor eller ligger i en hängmatta och funderar på att blanda till lite flädersaft...

fredag 16 maj 2008

Utse Sveriges bästa podcast!

Tänk hur våra medievanor har ändrats till det bättre! När något program på ändå sköna Sverige Radio ibland känns för vinklat eller banalt loggar vi in på BBC och strömmar från deras webb för en mer nyanserad analys, när vi står på löpbandet på morgonen lyssnar vi igenom rapporterna från nattens primärval i USA från någon kanal därborta, eller får finansnytt från Bloomberg-morning updates och från varsomhelst i världen kan man synka sin iPhone eller iPod med Rapport eller Sportnytt och se på tunnelbanan.

Men ännu bättre - Tekniken tillåter ju att vem som helst producerar och sänder sitt material. Allt som behövs är en idé och framåtanda och entusiaster är det som bygger världen! - Det är för att hylla dessa som Daytona nu för tredje året med hjälp av oss ska utse årets podcast. Öppna nomineringar har pågått under ett par veckor och nu är det dags för omröstning. Som tur är finns det flera olika kategorier. Mina röster går till:

In och rösta med er samt trevlig helg!

onsdag 26 mars 2008

Filter, svarta svanar samt P1 - Några vassa offline-tips

  • Nya magasinet Filter från gänget bakom Offside, skriver långa reportage och är en hyllning till texter som man bara vill ska fortsätta och fortsätta. (och det gör det - 164 sidor) Efter att Filter skapat kreativt buzz och bland annat bjussat på smakprov på forum (läs ett spännande intro här) gick nyfikenheten till slut inte att motstå. I första spännande numret kan man bland annat läsa ett granskande reportage om Carl Lundström (en av personerna som figurerat bakom ThePiratebay nu aktuellt för rättegång. Hans högermörkskygga anknytningar får en att tänka lite när man använder sajten) samt Jesper Kouthoofds historia före, under och efter resan med Acne. När man köper tidningen får man även Eric Ericssons "Brev till Sverige" på köpet. Hoppas det här får leva ett slag i lilleputtlandet och fortsätta filtrera fram bra saker åt oss! Vassa Eggen intervjuar redaktör Mattias Göransson.
  • På nattygsbordet: Nassim Nicholas Talebs "The Black Swan" - Svarta svanar är slumpmässiga händelser med stor impact på världen och våra liv som vi inte kan förutse. Eftertolka historiska skeenden är lätt men vem i orkanens öga kan säga hur ex kreditkrisen, ett krig eller din helg egentligen ska sluta. Uppropet är att bry sig mindre om experter och utnyttja osäkerheten till sin fördel. Ganska lik "Fooled by Randomness". Recension kanske kommer...
  • P1 är bra! (även om det innebär att man har blivit som sina föräldrar he he). Lyssna på senaste avsnittet av Filosofiska Rummet där Göran Greider, Andreas Lokko och Martina Lowden pratar om vad bildning är i vår tid. Vad måste man veta idag i en tid då information finns överallt en googling bort och många kanske värdesätter andra saker än att ha läst de klassiska hyllmetrarna? Finns begreppet ens kvar och hur har det ändrats över tiden? Intressantaste avsnittet på länge då samtalet spretar åt många håll och alla gäster bidrar till debatten på ett inspirerande sätt. Jag och Göran har förresten gått på samma gymnasieskola... en fängelseliknande bunker i Katrineholm. :)

måndag 15 oktober 2007

Martin Spanar på: Netvibes samt Sveriges Radio

Stämmer 80-20 tumregeln för våra internetsidor, att vi lägger 80% av vår tid på ca 20% av de sidor vi besöker...?

Vid sidan av Gmail är nog Netvibes min tidsslukare numero uno iaf. (har ni inte testat Netvibes så är det en skräddarsydd startsida med rss-funktionalitet, massa sköna widgets etc. Till viss del jämförbar med Bloglines, Google Reader). När man väl är inkörd på en sån sajt förstår man inte hur man kunde klara sig innan...

Intressant ur ett webb 2.0 perspektiv är också hur Netvibes har ett community av användare som översätter sajten och rekommenderar innehåll till lokala widgets på alla möjliga och omöjliga språk. Mer om det här.

På denna min startsida har jag iaf en todo-list, små anteckningar, överblick över olika pop3-mailkonton, notifications från Facebook, prenumerationer från de bloggar jag följer och så naturligtvis podcasts från radioprogram:

---

Sveriges Radio har sedan länge en ypperlig webbtjänst där radioprogram går att lyssna på i efterhand (eller i realtid) på nätet www.sr.se Kombinerat med podcast så programmen kommer ut till dig har man riktigt bra kvalitetsinnehåll att ta till sig när det passar en bäst.

Om jag ska hårdra det hela består min mediekonsumtion nog tidsmässigt av ca 20% av fysiska tidningar, 40% av bloggar/internet, kanske 5% tv, samt 35% radio. Det bästa med radio är hur man kan arbeta med andra saker koncentrerat samtidigt. Program jag gärna lyssnar på sena kvällar är:

Bara att klicka på länkarna för att börja prenumerera! Lista på andra program på P1. *Oh my God, I'm turning into my dad! :)*

---

Så... med det här inlägget ville jag bara tipsa alla som inte upptäckt det ännu om 1) Netvibes som ett bra sätt att hantera sitt liv på samt 2) Sveriges Radio som ett bra sätt att fylla sitt huvud med!

fredag 14 september 2007

Varför Facebook?

- disclaimer - GANSKA LÅNGT :) - slut disclaimer -

Kom i slang på tuben med ett bekant ansikte och efter att pratat om Richard Dawkins bok The God Dillusion (hehe, Ingemar Hedenius 2007) gled samtalet naturligtvis in på Facebook.

Jag skulle kunna pratat om hur kul det är att bli pokad, vilken skön självbekräftelse det är att blicka ut över en kompislista med sina nära vänner, klasskamrater, bekanta och eeehhh långväga bekanta men aldrig så fjärran att man inte med glädje skulle bjussa på en helkväll eller middag. Men, nu var jag lite mer teoretisk och började babbla om styrkan av svaga länkar. Hann bara toucha vid ämnet för snart var det dags att stiga av. Tanken fortsatte dock i mig och här kommer ett försök till utveckling:

Nu bortser vi från det faktum att kompisar alltid är kompisar, och det här handlar inte heller om dom som är närmast. Det handlar om de andra. Tanken är att folk man inte känner så superväl men ändå har något relation till kan vara väldigt bra. Förutom att det är skoj att ha kontakter kan dessa introducera dig till nya världar, fenoment och människor. Nätverk som Facebook kan vara bra för att stödja och underhålla detta. En interaktiv rolodex! (ni vet den där rullgrejen med kontaktkort sekreterare under förra millenniet hade.)

Mark Granovetter, en betydelsefull sociolog från Stanford, kom 1973 ut med ett paper vid namn "The Strength of the Weak Ties": Om man tittar på vilka kompisar en person har är idén att kompisar ofta delar ens egna värderingar, referensramar osv. Det är ju jättebra, och ofta är just anledningen till att man hänger med nån att dom har samma smala intressen som en själv, exempelvis tycker "att kolla på Pulp Fiction för den 24:e gången är en alldeles utmärkt sysselsättning en lördagseftermiddag". Men ändå, en av följderna med det här resonemanget i är att eftersom våra kompisar är så lika oss så är det knappast dom som kommer ge oss dom där nya glimtarna till andra världar, som kommer tipsa om ett jobb som skulle passa oss etc, just därför att vi rör oss för mkt i samma kretsar och då skulle jag redan vetat allt det där själv. Det är de weak ties som är viktiga!

Granovetter utvecklade sin teori i boken "Getting a Job" året senare som just tittar på hur folk har fått sina jobb, vem som tipsade dem etc. Då var det just dessa weak links som var viktigast. Av de som hade använt sig av kontakter till att få jobb var det endast 17% som använde sig av nära vänner, 56% hade fått hjälp av folk dom träffade då och då, och 28% från folk dom träffade sällan. Folk får inte jobb via sina vänner. De får jobb via sina bekanta.

Om vi går tillbaka till termen Strengh of Weak Ties och inte blandar in kompisskap mm så tror jag då alltså att det ofta är bra att ha många möjligheter på gång. Det innebär att man litar på att man kommer ha tur. Det innebär att man inte vet exakt vilken gren på trädet som kommer att bära frukt men är övertygad om att någon kommer att göra det.

Jag har många egna tankar kring det här. Jag tror starkt på en avtagande marginalnytta för arbete när det gäller hur mkt man kan höja sina chanser i enskilda fall. En slags asymptotisk naturlag... Måste nog utveckla mig. Anta att man hoppas väldigt mycket på att något ska inträffa och arbetar hårt för att det ska göra det. Dock så kanske en extra dags arbete bara ökar chanserna marginellt att man ska lyckas... medan däremot att istället dra en annan lott i lotteriet skulle ha mkt större effekt. Det här talar för diversifiering, det talar för många bollar i luften, inte alla ägg i samma korg eller hur man nu än vill uttrycka det.

Det här kan man också överföra till hur man ska ta in världen. Jag tror på att det är bra att konsumera mycket media. Ofta när man bläddrar i en tidning känns det som att man är på jakt efter någonting. En intressant nyhet som får ett att börja tänka till, ett uppslag till en affärsidé eller nåt spännande fakta som man sen helt naturligt under eftermiddagen kommer att använda i en diskussion som om det vore den naturligaste saken i världen och att man alltid hade vetat det. Om man bara läser en tidning eller litar på en källa kommer chanserna att just den grejen man behöver ska dyka upp vara mindre. Aldrig har det varit lättare än idag att överblicka världen! Alla med en Internetuppkoppling kan ta till sig gratis grejer från hela världen. Genom att installera en rss-läsare kan man prenumerera och enkelt överblicka 100 bloggar och serveras allt man behöver.

När det gäller forskning på kreativitet så betonas gång på gång hur det handlar om nya sätt att kombinera gamla pusselbitar på. Hur olika hjärnhalvor ska samarbeta osv. Jag tror starkt på att utsätta sig för information och världar som man inte är van vid. Att läsa en tidning man aldrig tidigare har gjort, att tillbringa en halvtimme på ett forum om hästsport etc.

Till sist gäller det att ta ett steg bakåt och inte vara så busy hela tiden... Hitta personliga rutiner för att smälta informationen... kanske ha en anteckningsbok och skriva ner karamellerna man hittar så att man har dem en annan dag.... för jo... man glömmer.

The power of having tråkigt... ahh det kanske inte är så kul att lyssna på P1:s kulturprogram alla gånger, att sitta still ute i skogen eller plöja en bok man fått i present. Men det är just det jag menar med min version av "Weak Ties". Det kanske är i just denna dammiga mussla som nästa pärla ligger. Det värsta som kan hända är att den inte gör det och att man just har tråkigt... det innebär på sin höjd att man då uppskattar det andra mer och det är väl heller inget fel.

Fanns det någon röd tråd i det här? Vet inte... se till iaf att hålla kontakt med folk. Facebook eller LinkedIn är ju bra för det. Den senare bygger ju just på six degrees of separation. Se också till att plöja mkt media... exempelvis genom att använda rss-flöden så att informationen kommer till dig istället för tvärtom.

En bra bok från 2004 som verkligen kan rekommenderas är förresten The Medici Effect av Frans Johansson, svensk-amerikan-indian utgiven på Harvard Business Press och som handlar om kreativitet. Den handlar just om vad som händer i gränssnittet där vägar korsas... Check it out!

tisdag 7 augusti 2007

Googles CIO pratar om innovation




Om ni har 50 minuter över och inte som jag verkar stänga ner hela nätverket såfort jag streamar P1 tycker jag ni ska titta på den här presentationen. Verkar bra, rätt avslappnad kille också, Douglas Merrill...

Tipsad från BetaAlfa.

måndag 23 juli 2007

The importance of having tråkigt

Mark Granovetter, en av de mer betydelsefulla sociologerna och från Stanford, kom 1973 ut med ett paper vid namn "The Strength of the Weak Ties". (Alltså styrkan i svaga länkar)

Om man tittar på vilka kompisar en person har är idén att kompisar ofta delar ens egna värderingar, referensramar osv. Det är ju jättebra, och ofta är just anledningen till att man hänger med nån att dom har samma smala intressen som en själv... tycker att kolla på Pulp Fiction för den 24:e gången är en alldeles utmärkt sysselsättning en lördagseftermiddag. Men ändå, resonemanget i den här teorin är att eftersom våra kompisar är så lika oss så är det knappast dom som kommer ge oss dom där nya glimtarna till andra världar, som kommer tipsa om ett jobb som skulle passa oss etc, just därför att vi rör oss för mkt i samma kretsar och då skulle jag redan vetat allt det där själv. Granovetter utvecklade sin teori i boken "Getting a Job" året senare som just tittar på hur folk har fått sina jobb, vem som tipsade dem etc. Då var det just dessa weak links som var viktigast. Av de som hade använt sig av kontakter till att få jobb var det endast 17% som använde sig av nära vänner, 56% hade fått hjälp av folk dom träffade då och då, och 28% från folk dom träffade sällan. Folk får inte jobb via sina vänner. De får jobb via sina bekanta.

Jag har många egna tankar kring det här. Jag tror starkt på en avtagande marginalnytta av arbete när det gäller hur mkt man kan höja sina chanser i enskilda fall. En slags asymptotisk naturlag... Måste nog utveckla mig. Anta att man hoppas väldigt mycket på att något ska inträffa och arbetar hårt för att det ska göra det. Dock så kanske en extra dags arbete bara ökar chanserna marginellt att man ska lyckas... medan däremot att istället dra en annan lott i lotteriet skulle ha mkt större effekt. Det här talar för diversifiering, det talar för många bollar i luften, inte alla ägg i samma korg eller hur man nu än vill uttrycka det.

Om vi går tillbaka till termen Strengh of Weak Ties och inte blandar in kompisskap mm så tror jag då alltså att det ofta är bra att ha många möjligheter på gång. Det innebär att man litar på att man kommer ha tur. Det innebär att man inte vet exakt vilken gren på trädet som kommer att bära frukt men är övertygad om att någon kommer att göra det.

Det här kan man också överföra till hur man ska ta in världen. Jag tror på att det är bra att konsumera mycket media. Ofta när man bläddrar i en tidning känns det som att man är på jakt efter någonting. En intressant nyhet som får ett att börja tänka till, ett uppslag till en affärsidé eller nåt spännande fakta som man sen helt naturligt under eftermiddagen kommer att använda i en diskussion som om det vore den naturligaste saken i världen och att man alltid hade vetat det. Om man bara läser en tidning eller litar på en källa kommer chanserna att just den grejen man behöver ska dyka upp vara mindre. Aldrig har det varit lättare än idag att överblicka världen! Alla med en Internetuppkoppling kan ta till sig gratis grejer från hela världen. Genom att installera en rss-läsare kan man prenumerera och enkelt överblicka 100 bloggar och serveras allt man behöver.

När det gäller forskning på kreativitet så betonas gång på gång hur det handlar om nya sätt att kombinera gamla pusselbitar på. Hur olika hjärnhalvor ska samarbeta osv. Jag tror starkt på att utsätta sig för information och världar som man inte är van vid. Att läsa en tidning man aldrig tidigare har gjort, att tillbringa en halvtimme på ett forum om hästsport etc.

Till sist gäller det att ta ett steg bakåt och inte vara så busy hela tiden... Hitta personliga rutiner för att smälta informationen... kanske ha en anteckningsbok och skriva ner karamellerna man hittar så att man har dem en annan dag.... för jo... man glömmer.

The power of having tråkigt... ahh det kanske inte är så kul att lyssna på P1:s kulturprogram alla gånger, att sitta still ute i skogen eller plöja en bok man fått i present. Men det är just det jag menar med min version av "Weak Ties". Det kanske är i just denna dammiga mussla som nästa pärla ligger. Det värsta som kan hända är att den inte gör det och att man just har tråkigt... det innebär på sin höjd att man då uppskattar det andra mer och det är väl heller inget fel.

Fanns det någon röd tråd i det här? Vet inte... se till iaf att hålla kontakt med folk. Facebook eller LinkedIn är ju bra för det. Den senare bygger ju just på six degrees of separation. Se också till att plöja mkt media... exempelvis genom att använda rss-flöden så att informationen komme r till dig istället för tvärtom.

En bra bok från 2004 som verkligen kan rekommenderas är förresten The Medici Effect av Frans Johansson, svensk-amerikan-indian utgiven på Harvard Business Press och som handlar om kreativitet. Den handlar just om vad som händer i gränssnittet där vägar korsas... Check it out!


färskpressa!

torsdag 19 juli 2007

Sveriges Radio

När man jobbar hårt gillar jag att lyssna på strömmad svensk webbradio. Nu pågår ju Sommar-programmet och några av dom bättre so far tycker jag är:

Annars lyssnar jag gärna på Godmorgon Världens söndagsmagasin, Språket (P1) , Ekots Lördagsintervju och Spanarna!

 
Clicky Web Analytics