Wiki-frustration i P1

Förra veckan bloggade Bisonblog om hur P1:s Spanarna pratade om molnet. :) I helgen var det dags för Internet i P1 igen när Filosofiska rummet skulle drista kollektivets kraft med nätet i fokus. Surowiecki, Wiki, prediktionsmarknader och andra buzzword nämdes i debatten mellan filmregissören Ruben Östlund, filosofen Jeanette Emt samt journalisten Anders Mildner. Vår IT-bloggare från Sydsvenskan höll fortet och var den som stod för det mesta av rim och reson - även om det intressanta ju är just när åsikter och perspektiv möts.

Tänkte först skriva något uppmuntrande och allmänt tipsa om programmet men blev frustrerad, nä irriterad och klistrar in det här istället. :) Filosofen har en poäng i att internet ofta är informationsgenererande i stället för kunskapsgenererande, samt att man alltid måste ta till sig källor kritiskt. Kunde dock inte hålla mig - även om man känner sig som en Don Quijote.

Hej Jeanette,

Det var intressant att lyssna till diskussionen i Filosofiska Rummet i helgen. Det blev dock smärtsamt att höra dig oemotsagd mena "Wikipedia ser jag som ett forum för att bli dummare, det är för mycket fel där och svårt att rätta det, för nån kan rätta om." - Jag måste skriva och berätta min bild tänkte jag...

"Att vem som helst kan lägga till och ändra" är faktiskt inte den dräpande kommentar som hårdnackade kritiker vill få det till. Det innebär bara att exempelvis en artikel om kriget mellan Ryssland - Georgien innehåller mer uppdaterade analyser och beskrivningar timme för timme än allt man hittar i Sverige i alla fall. Man får se bortom Svenska Dagbladet, P1 och möjligtvis läsa International Herald Tribune eller FT för att få sig serverad en objektiv sammanfattning av samma rang.

Jag ser en bild av hur en artikel byggs upp gemensamt av väldigt aktiva personer som "vaktar" sin skapelse. När någon smyger in något - rätt som (ibland) fel eller kanske skrivet i egenintresse, granskas det omedelbart av andra. Samtliga uppdateringar kan även ses direkt genom ett speciellt flöde där man genast får på foten om man inte angiver källor enligt konventionen, kan styrka sina inlägg etc. De faktafel som fanns i Nationalencyklopedien eller Britannica däremot rättas långsammare, antingen genom ett försvinnande insticksblad eller i nästa upplaga. Nature gjorde en intressant jämförelse.

Även om många i akademiska världen ogillar Wiki-tanken (även om det börjar ändras...eller?), omfamnar andra som värdesätter pragmatik formatet. Generellt står det höjt över de flesta tvivel, att "signal/brus-kvoten" är så hög, det vill säga att innehållet är så starkt i kontrast med de eventuella brister en granskning kan finna - att ett starkt värdet finns där även för de mest krävande - även de som har tillgång till alternativen. Jag har vänner på exempelvis banker i London där man på researchavdelninarna använder Wikipedia till saker som att samla ihop omvärldsinformation om en viss marknad, lista telekomoperatörer efter omsättning i Sydafrika etc - saker som sen ligger till underlag för stora beslut.

Djupet kan vara slående i många artiklar, såsom i fallet om kriget ovan, men det går naturligtivs att hitta bättre saker på andra ställen. Likaså, visst finns det situationer där vi värdesätter en auktoritär åsikt och någon som står för budskapet... men man ska nog inte jämföra en artikel på Wikipedia om exempelvis hjärnforskning med det senaste medicinska rönet från en ansedd tidskrift - utan man ska se vad Wikipedia leverarar jämfört med en liknande artikel i Illustrerad Vetenskap eller annat motsvarande riktat mot en intresserad allmänhet.
Kikar vi istället på bredden blir det enkelt att påvisa formatets överlägsenhet: urvalet och bredden där exempelvis 190 000 artiklar i Nationalencyklopedien eller 500 000 i Britannica rent ämnesmässigt får svårt att klå 290 000 artiklar på Svenska Wikipedia eller 2,5 miljoner artiklar på engelska Wikipedia. När det gäller fenomen inom populärkultur, datorer och teknik, ja sådant som ännu inte "vunnit lexikonstatus" eller annat som är för trivialt, som sammanställda handlingar i populära Tv-serier är skillnanden slående.

Jag förstår ifall alla sidor i en debatt kanke inte kan framkomma vid varje tillfälle, samt att man kanske också måste hårddra sin åsikt för att komma fram eller väcka provakation. Dock blev jag bara så paff när jag hörde dina ord, hur kan du kalla Wikipedia för fördummande? Jag skulle inte reagerat om det inte vore för hur du som auktoritär person valde ut de ord som, i ditt tycke är de mest representativa för Wikipedia presenterar det i radio för en allmänhet av äldre människor som kanske vet ännu mindre. Har jag missat något i ditt resonemang kapitalt?
Det är inte alltid lätt att ta till sig allt nytt - men man behöver inte befäkta det för den anledningen.

Låt mig avsluta med en historia... Mina föräldrar uppmuntrade kunskap och stimulerade min nyfikenhet. En tummad gammal Lilla Focus i pocketformat från sent 60-tal var mitt "Internet" och främsta kunskapskälla som jag surfade i varje kväll och med en grabbs samlarmani memorerade lexikal kunskap. Min mamma skaffade sen första delen på Bonniers lexikon som man fick gratis via en bokklubb. Nu fick vi världen serverad för oss... iaf under bokstaven A. Så kom det sig att jag blev expert på Argentina, Armbrytning samt Andra världskriget... men inte lika duktig på Första Världskriget, Fiskar eller Fusionskraft. :) Wikipedia som liten hade givit mig allt det här - fast gratis. Wikipedia ger allt det här nu, till hela världen, på språk som nyss knappt hade ett alfabet. Jag läser många böcker per år - men lär mig ändå mer saker från just detta uppslagsverk på nätet. Tack Wikipedia. Nej förresten, tack till alla, det är ju vi själva som är med och gör det bättre!
Hälsningar Martin,

PS: edit this Jeanette :)

EDIT: Jag får ett trevligt och välformulerat svar. Uttalandet var inte så generellt menat utan var ett försök att växla in diskussionen mot klipp-och-klistra-kunskap kontra studier av djupare källor, orginaltexter och ska ses i ljuset av någon som möter massor av studenter som lämnar in uppsatser med överförenklingar som reproduceras termin efter termin, och hon efterlyser analys och källkritik.