Inom nationalekonomi kommer man snart i kontakt med den italienske ekonomen Vilfredo Pareto. Han, som bland annat givit namn till begreppet Pareto-effektivitet (det läge där ingen omfördelning är möjlig utan att någon får det sämre) kollade även på inkomstdistribution mm i början av förra seklet.
Han såg då att 20% av befolkningen ägde ca 80% av landet/rikedomen. Det här är inget inlägg om snedfördelade resurser utan ska färmt utan vidare moraliska indignationer försöka gräva djupare i hur just detta fenomen tycks återkomma här och var och vad det kan innebära för dig.
Andra ekonomer och vetenskapsmän har studerat vidare det här i olika sammanhang och nästan som en naturlag verkar det vara så att siffrorna går igen i många domäner: Exempelvis kanske du använder 20% av dina kläder 80% av tiden, eller spenderar den mesta av din tid med några få av alla dina vänner. Joseph Juran var den som utvecklade det här vidare och gav det namnet Paretos Princip. "If we could realize the difference in this, we could multiply everything we value."
Vi har alltså några "vitala få" samt den "triviala resten". Världen är inte linjär. Det intressanta är att den här modellen verkar gå igen i många business-sammanhang. Av ett företags kunder är det kanske 20% som ger 80% av försäljningen. Av produkterna är det 20% som står för 80% av profit etc. Att 80 + 20 = 100 är bara en slump btw. Inom logistik mm används detta till ABC-analys och Pareto-analys.
Vad säger då det här?
På ett personligt managementperspektiv kan man försöka fokusera på de 20% av allt man gör som egentligen är viktigast. Ofta tycker jag problemet är att man gör tvärtom. Om man har en sak som går bra och fem som går dåligt brukar man försöka lägga energi på dom andra för att det ska bli bättre, men varför inte tvärtom. FOKUS, FOKUS, FOKUS! Av det du gör idag är det bara 20% som spelar nån roll. Se till att det blir bra! Kanske lite osvenskt också "alla ska med", skola för alla osv men som i många fall innebär lägsta gemensamma nämnaren...
Tillämpningar:
- I nätverksforskning känner vi ju till hur vissa personer eller noder alltid kommer vara hubbar i nätverk: Det kan ha många appliceringar: Vissa har många fler kompsar på sin facebook än andra, när det gäller spridningar av sjukdomar kanske ex ett par barer i en stad i princip är orsaken till en exposion av en könssjukdom osv. Se Malcolm Gladwells Tipping Point!
- Driver du en webbsida? Vet du vilka som är dina viktigaste användare? Som skapar intäkter, lockar nya användare? Tar du hand om dessa så att de återkommer? You know you should...
- Har du support att ta hand om? Är det så att 80% av telefonsamtalen kommer från en bråkdel av kunderna. Ger dessa kunder överhuvudtaget ert företag något då? Hur kan ni göra om er produkt enligt detta?
- Kodar du kanske du ser att... ah snarare 90% av exekveringstiden går åt till 10% av koden.
- Om du inte vill köra enligt 80-20-principen så gör moträvt-tvärtom. Istället för att ge sig in och konkurrera med världens alla butiker om de 20% av varorna som ger 80% av försäljningen så kan man ju göra tvärtom... vad får vi då? *host host* Just det Long Tail. Med andra ord... med marginalkostnader som går mot noll kan du erbjuda 10 000 gånger fler skivor i din virtuella butik än RecordHunter på hörnet nånsin kan.
Andra "lagar" eller fenomen som gränsar till det här är Zipfs lag.
"Harvard linguistics professor George Kingsley Zipf (1902-1950) observed that the frequency of the k:th most common word in a text is roughly proportional to 1/k. He justified his observations in a book titled Human behavior and the principle of least effort published in 1949. While Zipf's rationale has largely been discredited, the principle still holds, and others have afforded it a more sound mathematical basis." här.
Det här är egentligen bara en statistisk power-fördelning som säger att vissa ord kommer användas mycket oftare än andra och att frekvensen för ett ord står i invers proportionalitet till dess rank i frekvenstabellen. Hans avhandlingar hette bland annat "Selected Studies of the Principle of Relative Frequency in Language" (1932) och "Human behavior and the principle of least effort" (1949). Just orden principle of least effort kan man ta fasta på och se hur vi människor söker information:Vi vill ha minsta möjliga ansträngning och nöjer oss därför ofta med ett tillräckligt bra svar än att spendera mer tid att söka för att få det optimala. Hur aktuellt är inte det på internet och i alla sammanhang där människor söker efter information. Kom ihåg hur exempelvis Google förut gjorde det möjligt för människor att se fler än 10 sökträffar på samma sida. Folk trodde att dom ville ha det men man märkte hur de extra millisekunderna det tog att ladda sidan gjorde att besöksstatistiken föll. (Nu finns valet kvar under inställningar)... Principle of least effort...
Nu ska jag ägna mig åt mina 20%!
Edit: såg hur Daytona-bloggen hade skrivit om De Sju lagarna på Internet!
---
Ett boktips på 80-20-grejer är ex Richard Koch's "The 80-20 Principle". Long Tail är ett måste liksom Tipping Point om ni liksom jag inspireras av böcker.
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar