Gratis så klart...

Berätta nu... vad betalar ni för på nätet?!

• Jag har vänner som betalar tiotals dollar per månad i prenumerationsavgifter för olika online-spel. Om man inte kan ta betalt för själva spelen pga kopiering mm flyttar man kärnan i upplevelsen ut på nätet ---> man kan börja ta betalt igen. Nu spelar jag inte några spel överhuvudtaget så min insyn är tämligen begränsad...
• Jag har andra vänner som köper iTunes... Min musikhårddisk är på 230 Gb och än så länge har ingen av låtarna köpts. (-disclaimer: nej alla är rippade från köpta skivor - slut disclaimer)
• Likaså filmer... vilken är marknaden för sajter som säljer filmer man kan se en gång i en särskild spelare osv. Uppenbarligen finns den där.

- - -

För mig är som sagt nästan allt gratis. Man kanske inte löser det på det enklaste sättet men man hustlar sig fram. Antingen laddar man ner studentprenumerationer av ett program eller så hittar man ett shareware som gör samma sak. Nä förresten... en gång har jag betalat för en tjänst. Jag hade en viktig låst .doc-fil vars lösenord jag verkligen inte kunde komma på. Efter en veckas meckande med program för att knäcka koden mm fann jag inte bättre lösning än att låta ett stordatorkluster lösa problemet åt mig. Det kostade 23 dollar på en webb-sida... :)

- - -

Kanske man man sammanfatta det hela som en slags differentiering av produkten i olika målgrupper där endast en del kommer att betala för den. Den faktor som då skiljer användarna åt är bekvämlighet (hur mycket är en timme av din tid värld), teknikvana (att använda p2p, söka på nätet, krånga med iso-filer osv) , närsynthet... en del vill inte se närmare än sina gamla vanor, och naturligtvis pengar, alla värderar 200 kr olika. Jag tror också att en viktig faktor vid konsumtionen är psykologi: Den personliga självbilden och hur man identifierar sig som medlem av en grupp. Köper man digitala gps-kartor till seglingen över St Annas skårgprd har man investerat mkt, känner sig som en häftig människa osv. Om man kan tanka allt gratis, ja kartor över hela världen ner till sin dator är man plötsligt ingen seglare.

Sen tror jag att man ibland vill betala för att tillskriva det man har ett visst personligt värde. Kolla på följande dikt:

Jag samlade frimärken
Pappa gav mig ett halvt kilo
Jag samlade inte frimärken mer

Siv Widerberg, född 1931, ur Jag heter Siv, 1971

- - -

Är det inte så att det är alla vi gratisanvändare av operativsystem, officepaket och nyttoprogam som bygger upp kärnan av betalare. Basen bygger toppen på pyramiden! Då skulle man kunna jämföra med tunneln av användare av internettjänster som vi skrev om i början av månaden. Ett slags såll där X procent försvinner i varje steg. Överst i näringskedjan måste då bli när företag beställer in programmer som deras anställda är vana vid från hemmet och då betalar dyra licenser för.

I den här uppställningen ovan är produkten densamma och det är användarna som med sina inre egenskaper delar upp sig i grupper som betalare och icke-betalare.

En annan uppdelning skulle vara att se på de fall där man faktiskt differentierar själva produkten per se. Då handlar det om att erbjuda premium-tjänster som är så bra att en viss målgrupp är beredda att betala extra för den. Hur ligger det till på den här fronten?

Ja igår fick vi läsa att New York Times ska sluta ta betalt för sina artiklar. Martin Jönsson på SVD skrev om det igår. Finanstidningen Wall Street Journal har till dags datum knappt en miljon digitala betalare och måste ses som en av de mer lyckade betalmodellerna på nätet. Nu har ju den anrika tidningen köpts av mogulen Rupert Murdoch som givit indikationer på att även denna tjänst borde bli gratis. Så skulle dom kunna bli truly global. Öppen för alla. Då skulle annonsörerna komma.

Martin Jönsson drog också paralleler till Aftonbladets Plustjänster (19 kr/mån, 105k prenumeranter). Aftonbladet låser in mer saker, exempelvis det mesta som har med bantning, viktklubben att göra... något som drar in ca 25% av de uteblivna intäkter fallande pappersupplagor.

Financial Times tar betalt för vissa artiklar. LA Times gjorde det 2005 och framåt men slutade. Computer Sweden har exempelvis vissa arkiv och special-pdf:er som man måste ha en webbkod från den fysiska tidningen för att komma åt.

Nu tror jag inte att premiumtjänster inte längre funkar... Nischade tjänster som hjälper oss med viktiga saker eller tangerar våra svagheter i karaktärer kommer säkert fortsätta att locka vårt intresse. Kolla även på exempelvis porrindustrin som fortfarande tycks hitta kunder. När det gäller vanlig konsumtion av media ser det dock ut som att gratis är godast. Från mediaproducenternas syn är väl ekvationen också enkel. Som Martin skriver:

"Förklaringen är enkel: annonsmarknaden på nätet växer snabbare än prenumerantintäkterna - och det väntas ge mer pengar att ha en öppen sajt som kan nå en större publik än att stänga delar av den".

Då är det självklart... öppna upp, dra användare. Ha inte betaltjänster ifall det skrämmer bort. Ha kanske inte ens reklam i början innan du har en användarbas. Kom ihåg, url betyder på google: users, revenue later... :)