Lågkonjunktur och Startups

Idag satt några webbsmurfar och hade blogglördag på plats i Stockholm på temat lågkonjuktur. I bakgrunden fanns artikeln Why To Start a Startup in a Bad Economy av Paul Graham som Henrik på Alfa Bravo tipsat om. Jag anlände till Sverige i mitten av veckan och var riktigt sugen på att närvara IRL - men valde att spendera tiden med min familj lite längre söderut längs västra stambanan. (Henrik Torstensson - "Take care of your family and friends"). Hade ändå möjlighet att hänga med på Skype, följa Moyume-flödet och fundera över det intressanta ämnet, men det tog ett tag innan jag själv kunde svara något på de insiktsfulla inläggen (se nedan).

Har man ett intresse för finansiella marknaderna så har den senaste månaden varit intensiv. Mycket intensiv. Utan tvivel står vi nu inför någonting stort och alla har vi läst Sequoias presentation R.I.P. Good Times. Visst kanske det kan argumenteras att de sekundärt har ett egenintresse av att pressa ner värderingar m.m. men sålänge deras, och andra stora aktörers åsikt påverkar den värld jag lever i, så har jag vett att lyssna. Innehållet är klart: Alla måste se över sin spending, growth- och earning-assumptions säger presentationen. $15m raises @ 100m valuations are gone. Series B, C will be smaller raises. Need to be cash flow positive. Det sista gäller för vem som helst.

Det innebär att ett företag utan tangerbar affärsmodell inte längre kommer vara att få nya investeringar och kunna verka, samt att man måste leva i Paul Grahams kackerlacksläge tills man har visat det. För alla glada Web 2.0-företag kommer nu cash att var kung, drottning och halva kungariket. Akronymen URL kommer inte längre läsas ut "Users, Revenues Later" som skämtet menade. Och ifall inte Chris Anderson träffar väldigt rätt i sin kommande bok "Free" och får plus och minus att gå ihop i slutändan, kommer den ses som ett lika anakroniskt monument över en svunnen tid som den här videon där några ikoner festar på semesterresan.

Då så. Det finns säkert lika många skäl att starta ett företag som det finns personer. Låt oss gå in på de ekonomiska: Martin Varsavsky på Fon menade nyligen att Index och Sequoia borde ta hälften sina pengar och köpa teknikaktier på börsen i Cisco, Nokia, Google, Yahoo, Apple som gått ner med 50% under den senaste tiden - och ha resten av pengarna till att investera i redan befintliga företag i portföljen. Dvs strunta att sponsra din coola startup i tron att en nystartat företag idag kommer iaf få det mycket svårt att motivera en högre return än så.

Peter på Disruptive frågade oss härom veckan - vad har du för exit-strategi? Att starta ett företag i syfte att sälja framstod för många i kommentarerna som något mindre ädelt. Dock så kommer all inblandning av externa investerare att ställa krav och frågor på det värde man har som vision att skapa samt HUR man kommer dit och sannolikheten för detta. Konjunkturen vi nu går in i kommer innebära att man antagligen för att få en investering måste ge ifrån sig större andel av sitt företag då risken är högre. (tänk Dragon's Den) M&A-aktiviteten kommer att minska, priser att sjunka, IPO:er bli färre och JA, det spelar roll.

Poängen är att det i en lågkonkunktur då blir, sålänge man har ett jobb - en högre alternativkostnad till att starta något eget då potentiella uppsidan med startupäventyret inte tornar upp sig lika hög. Alternativkostnaden är alltså att man betraktar alla andra alternativ man har till något och ser vad de hade kunnat ge. Dvs... givet att man som ingångslön efter en utbildning på ett fräsigt jobb i Stockholm kan få upp till 35-40k som sen accelererar de kommande åren - måste alla drömmar om en startup ekonomiskt kunna diskonteras till ett högre värde för att det överhuvudtaget ska vara försvarbart ekonomiskt sätt. Slår du Sergei Brin och Steve Jobs under de kommande 18-36 månaderna avseende värdeskapande? Vågar du sätta din bostadsrätt på det? Annars är det bättre att keep your day-job och satsa sparpengarna på köpisar i GOOG istället för din egen startup-låda med andra ord. (Nä förlåt, strukturerade produkter är visst ett svärord)

Men glöm allt i förra stycket - företag startar man nog inte som förstagångsentreprenör enbart med ekonomiska glasögon - utan för att man vill och måste. För att man har hittat sin egen "igelkott" - snittet av mängderna "vad man älskar göra", "vad man tror man kan bli bäst på" och "vad man kan tjäna pengar på" (Jim Collins - Good to Great). Förmodligen lär man inte komma ens till det stadiet ovan med värderingar om man inte har de rätta kvaliteterna från början. Graham: "If we've learned one thing from funding so many startups, it's that they succeed or fail based on the qualities of the founders."

Dessutom - Krisen som vi nu står inför ekonomiskt har skyndats på i och med världens öppenhet. Det positiva med det är trots allt att möjligheterna finns globalt på ett annat sätt än någonsin. Tänk förra seklets tidiga frihandel kombinerat med näst intill gratis telefoni, internet, outsourcad arbetskraft, billigt flyg, virtuella kontor. Tänk globalt istf lokal vad gäller kunder, möjligheter och det finns kraft, pengar och låghängande äpplen att plocka!

Tröst finns också i definitionen av entreprenörskap. I Joseph Schumpeters entreprenörskap är entreprenören är hjälten som rubbar ekvilibriet och skapar efterfrågan ur intet - creative destruction. När är behovet av den kraftern starkare än i nedgång? Simon skriver om det kognitiva överskott som skapas i dåliga tider efter downsizing eller rightsizing som det visst heter. Olyckskorpar har kraxat att det nu nationalekonomiskt är fint att landets snillen från tekniks fysik nu inte längre kanske kommer jobba med Excel på banker utan kan göra nytta för Sverige i industrin. Att jobba på din teknikstartup med nästa jpeg-algoritm eller musik-komprimeringsformat kanske kan vara den efterfrågade nyttan. Entreprenören är ju enligt andra definitioner den som reallokerar resurser till där de får störst avkastning (läs startup). Erik är inne på liknande tankar. Själva definitionen av entreprenörskap innehåller också risk och kreativetet. Var är egentligen risken när allt går bra?

So maybe a recession is a good time to start a startup. It's har to say whether advantages like lack of competition outweigh disadvantages like reluctant investors. But it doesn't matter much either way. It's the people that matter. And for a given set of people working on a given technology, the time to act is always now. //Paul Graham

Mitt bidrag i det här blogginlägget som jag nu försöker mejsla fram är att man ska vara realistisk. Sen göra det. Förmodligen. Jag beundrar personer som drivs av entusiasm, optimism och visioner - sådant betyder mycket - framför allt internt - för att skapa motivation i det egna jaget eller för att svetsa samman ett team. När det gäller makrobedömingar och omvärldsanalys tycker jag dock man ska vara realist framför allting annat. Man ska heller inte blanda ihop de två sakerna och inte våga se verkligheten för att det påverkar ens humör eller vilja att genomföra det man beslutat sig för att företaga. Visst kommer företag fortsätta att startas och visst kommer företag att lyckas, men det kommer inte blåsa medvind - face it. Kommer du att leverera? Kommer du att vinna? Kavla upp ärmarna och kör för att du måste! (Ifall du måste...) :)

- - -

På samma tema:

• Christian@Disruptive - Entreprenörskap och lågkonjuktur
• Erik - Lågkonjuktur - vad händer sen?
• Peter@Disruptive - De struntar i lågkonjunkturen
• Jesper - Lågkonjunkturens inverkan på innovationen
• Simon - Lågkonjunktur - Se fördelarna
• Judith - 80-talist och lågkonjunktur
• Henrik - Recession - Threat or opportunity
• CJ - In Sweden, We Call it a "lågkonjunktur"
• Per - Lågkonjunktur
• Jonas - Var oberoende.

PS, På ett personligt plan: Att dra in på kostnader betyder inte att man ska skippa exempelvis välgörenhet ifall man är så förunnad att man lever i vår priviligierade del av världen. Människor som har det svårt har det svårare än nånsin i lågkonjunkturer och de flesta kan ofta bidra med något.