För nåt år sen skrev jag en bloggpost om varför jag gillar internet, men nu är det dags för en ny kärleksförklaring: I dagarna har nämligen 100 000 personer, eller 0,1 miljoner sett den Youtube-film jag tog med en mobilkamera och postade med pålagt skräckfilmsljud (i shareware-version av programmet, se ovan he he). Den har roat, men kanske mer oroat folk världen över som med tiden givit den lägsta betyget i sin kategori.
Ibland när jag har tråkigt brukar jag gå in och läsa kommentarerna som fortfarande kommer varje vecka där folk rasar över att jag matar den (tröttar visst ut plantan) att jag är töntig som skrivit en varningstext till filmen. (humor och ironi verkar visst inte nått överallt). Roliga är dock de som som diskuterar vad som händer om man sticker in sitt finger i den (jag vet svaret).
Om jag ska låna Bloglovin-Mattias standard-yardstick för att beskriva stora tal och användarskaror har alltså drygt sex stycken fulla Globen kollat när jag matar en av mina köttätande växter hemma i köket. Sturgeon's Law menar att "90 procent av allting är skräp" och i sanning kan min film med detta epitet rubriceras. Samtidigt är den ett bevis på hur stoooor världen är och vilken publik vi besitter vid våra fingertoppar.
Jag ska inte prata så mycket om long-tail (Webpal skrev 2008). Det är ju dock summan av alla smala intressen som bygger upp den långa svansen - något som Jeff Bezos med sitt Amazon tog fasta på (25% av all försäljning är bortom topp 100k-topplistan). Det är den tankemodell och trafikanskaffningsteori på vars altare jag så ofta dyrkar. Men tänk nu istället omvänt: Bara av att acceptera världens storlek kan vi också se att en person som vill berätta någonting alltid kan nå ut till sina hundra tusen dårar - för nånstans därute finns dom! (med ganska stor sannolikhet är man även en själv). Tänk sen efter vad som händer om du lyckas ranka etta på Google i exempelvis Rumänien, Indonesien eller Mexico - då snackar vi eyeballs. Det är därför som jag stavar Internet med stort I!
För att runda av vill jag bara säga att, kanske inte alla, men väldigt många svenska startups av ovanstående anledningar borde satsa internationellt direkt. Det finns nämligen många fler dårar i utlandet än härhemma. (även om kvoten nog sisådär är densamma...)
- - -
Om jag ska låna Bloglovin-Mattias standard-yardstick för att beskriva stora tal och användarskaror har alltså drygt sex stycken fulla Globen kollat när jag matar en av mina köttätande växter hemma i köket. Sturgeon's Law menar att "90 procent av allting är skräp" och i sanning kan min film med detta epitet rubriceras. Samtidigt är den ett bevis på hur stoooor världen är och vilken publik vi besitter vid våra fingertoppar.Jag ska inte prata så mycket om long-tail (Webpal skrev 2008). Det är ju dock summan av alla smala intressen som bygger upp den långa svansen - något som Jeff Bezos med sitt Amazon tog fasta på (25% av all försäljning är bortom topp 100k-topplistan). Det är den tankemodell och trafikanskaffningsteori på vars altare jag så ofta dyrkar. Men tänk nu istället omvänt: Bara av att acceptera världens storlek kan vi också se att en person som vill berätta någonting alltid kan nå ut till sina hundra tusen dårar - för nånstans därute finns dom! (med ganska stor sannolikhet är man även en själv). Tänk sen efter vad som händer om du lyckas ranka etta på Google i exempelvis Rumänien, Indonesien eller Mexico - då snackar vi eyeballs. Det är därför som jag stavar Internet med stort I!
För att runda av vill jag bara säga att, kanske inte alla, men väldigt många svenska startups av ovanstående anledningar borde satsa internationellt direkt. Det finns nämligen många fler dårar i utlandet än härhemma. (även om kvoten nog sisådär är densamma...)
- - -
- Disruptive: Jag älskar Internet!
- Hassan - Tio tusen tyska bögar (Spottan-länk)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar