söndag 29 mars 2009

Robinson med i leken

Som liten var det kul att kika bland gamla saker som ens föräldrar hade kvar i lådor. Några prylar som jag själv sparar för kommande generationer är mobiler jag haft (Nokia silverfisken mmm), tidningsomslag från stora händelser (9/11, Obama etc) samt he he en TV-tablå som jag rivit ut. Trots att det naturligtvis finns värde i broadcastad media, exempelvis sociala benefits som den sammanhållning och kaffemaskin-effekt det skapar tror jag den på sikt när det gäller serier mm kommer bli lika anakronisk som mammas räknesticka.

TV på nätet har ju funnits länge men på ett personligt plan var det var nog under 2008 som jag verkligen såg det som ett alternativ och eliminerade nästan all schemabunden tittning. Efter en vecka på resande fot sjönk jag idag ner med laptopen och kikade på TV4Replay:s Robinson och la märke till ett par saker (sorry om jag är late to the party): Först såg vi programmet igenom de reklam-overlays (se till vänster) från McDonalds och SAS, vilket borde bygga på Videoplazas lösning. I december slöt man avtal och TV4 är sen dess största kunden. Här skriver Arctic Startup (som snart har ett Stockholms-event) mer.

Vidare såg vi hur TV4 nu uppmuntrar till fortsatt diskussionen kring programmet i kanalen #robinson på Twitter. Lite intressant hur man liksom släpper kontrollen över flödet genom att inte hosta den själv i ett forum exempelvis. Detta vägs säkert upp av creddfaktororn man får, dessutom slipper man moderera.

En del personer kommenterar att det är för mkt reklam (men då borde man jämföra i minuter med tv-versionen), andra för en metadiskussion om twittrandet eller webblösningen mens de flesta bara kvittrar på om programmet. Det sista är väl beviset om något att tekniken inte är nåt speciellt i sig utan har nått iaf early majority och betraktas som självklar. Mikrobloggen har klarat folklighetens lackmus-test!

Samma #-kanal finns även på Bloggy, vars grundare Jonas härom veckan blev utsedd till Sveriges 9:e hetaste entreprenör. Nu hade jag ingenting att göra ville jag gå metodiskt tillväga och gjorde därför en mini-undersökning: Om man mikroblogg-söker på Twingly på #robinson ser vi att av de 100 senaste inläggen kommer av dessa 55 från Twitter (som då i två veckor har pushats för på en av landets största sajter) men hela 45 från hemmabygget Bloggy. Intressant. Kan vara så att Bloggy med sina strängar inbjuder till mer samtal och kommentarer mm så att varje enskilt inläggs kommentarer drar upp statistiken, eller att folk har sina flöden dubbelt - men starkt jobbat av Bloggy att dra så jämt skägg med Goliat-konkurrenten.

Ok, erkänner, det här var mest ett krystat skäl till att få med en bild på Robinson-Mika på ett hörn, men kommer nog i alla fall bli sista posten om dokusåpor på ett tag såvida typ inte Mark Zuckerberg är med i Big Brother :P. Seså, adda mig nu på Twitter eller Bloggy!

tisdag 24 mars 2009

Coola Länkar!

Hur jag försöker jobba

Tänkte dela med mig av, tja... några lärdomar om livet som jag har identifierat och samlat på mig. Vanligtvis är grejen att jag går på en rejäl nit i nåt sammanhang och sen försöker dra slutsatser - eller att man möter nån som säger något alldeles genialt och då blir det en strö-anteckning i anteckningsboken. Här är listan än så länge: Hur jag försöker jobba.

Brukar läsa det här ibland för att komma i rätt state of mind... En tanke är att jag nån gång skulle kunna fylla ut varje punkt efter ork till något längre än denna lista. Lite pretentiöst kanske men det bjuder jag på... :)

Har ni några sanningar ni arbetar efter att dela med er av? Vad borde jag lägga till?

>martin

måndag 16 mars 2009

Nextopia, lycka och kungliga bröllop

Micael Dahlén, inspirerande Jesus-lik professor på Handelshögskolan, som skriver intressanta böcker om bland annat kreativitet och Boxen och bloggar regelbundet om Nextopia (även en bok) - hur vi lever i ett förväntningssamhälle och alltid strävar efter nästa upplevelse. Bakgrunden är hur världen är full av möjligheter men där vi kanske inte riktigt värdesätter det vi har utan är säkra på att nästa grej är bättre - ett utopiskt hopp.

Jag känner igen mig i en del av tankegångarna och har börjat använda nextopia-begreppet i olika sammanhang. Kan exempelvis rodna över sättet jag ständigt och massivt letar efter ny ny ny musik att fylla musikspelaren med. Istället kanske man borde ge varje album en rejäl chans som man gjorde när man var 14 och hade råd till en CD i månaden. Nä, nästa mixtape är bättre.

Brukar även, i förvissningen att förväntningar är en del av paktetet, skicka ut glimtar eller previews av saker till vänner och kompisar ifall man ska göra något tillsammans, exempelvis en resa eller ge en present. Ett sms med letråd innan, eller en lagom avslöjande Moyume-bild skickad blir då en Nextopia-smekning snott från Steve Jobs. Hans Apple boostade genom smart lansering förväntningarna på Iphonen nästan ett halvår innan lansering. Samtidigt som Apple fick spaltljusår med gratis media var folk säkra på att iPhonen var det bästa sen skivat bröd och aktien steg i taket.

Nextopia som begrepp fångar skickligt zeitgeisten och syns både här, där (youtube) liksom där. Konceptet i sig är väl ingen rocket science kanske, just för att det ligger så nära att förstå, men det är ändå förlösande att se vilken kraft som frigörs när någon sätter ett passande ord på ett fenomen och beskriver något som finns i tiden väl. Måste både vara frustrerande och frestande att försöka passa in år av akademisk forskning i ett lämpligt format utan att förlora för mycket i populärvetenskapens Prokrustes-säng. Har man sen likt Arkimedes (för att fortsätta med antika analogier) en fast punkt att sätta sin hävstång mot, exempelvis Chris Andersons roll som editor på Wired, och paketerar det väl, då blir det utväxling. Allt börsvärde bygger ju på framtida diskonterade utdelningar så frågan är hur krisen påverkar vår framtidstro. Författaren tror ändå på Nextopia och kanske ett kungligt bröllop hjälper...?

Skälet till att jag skriver dessa rader nu (boken kom förra året) är att Micael i helgen var med i panelen i P1:s Filosofiska Rummet där ämnet för dagen var lycka, vilket jag lyssnar på just nu.... Gör det du med! Apropå att hitta bra formuleringar: Christians snillrika grötkapital verkar ju vara klibbigt nog för att fastna - 583 träffar på Google - Maffigt, ordlistan nästa! Kurvan för "blogglördag" pekar även uppåt efter helgens återkommande övningar. :)

lördag 14 mars 2009

Amatör eller proffs

Kolla här vilka amatörer!!! På bilden ser vi Christian och Peter från Disruptive, Henrik, Judith samt Erik. Björn och Gitte (inte på bilden) är också här på The Park för vår blogglördag (se oss på Bambuser) och på videovägg från Estland har vi CJ liksom Simon från Växjö och Jonas från Västerås.

Temat för dagens session är amatörer vs proffs där upprinnelsen är Eriks inlägg från december "Amatör betyder älskare" som förtäljer den mysiga tanken att det stundtals bespottade ordet amatörer är personer som gör det för kärleken till något - ställt mot professionella som enligt ordets ursprung har det som yrke. (kika gärna på SAOB - ett utmärkt verktyg för etymologiska utflykter. Som vän av ordningen ställer jag inte upp på en del av de andra blogginläggens koppling till ordet professionell - profit) Att vi sitter här en lördag visar hur mkt vi gillar bloggandet - så visst är vi amatörer!

Men måste det ena utesluta det andra - att vara proffs? Jag funderar lite på hur man kan kombinera de båda. En läsvärd businessbok är Good to Great av Jim Collins - och hans igelkott-koncept går ut på att man ska förena snittet av vad man brinner för, vad man kan bli bäst i världen på och vad man kan tjäna pengar på. (Motsatsen är en räv som är bra på mycket, men inte lika fokuserad)

När jag har existentiell kris och undrar "vad jag ska göra när jag blir stor" brukar jag komma fram till tanken att man nog blir riktigt bra, bara på det "som man sitter uppe lite för länge med dom där timmarna när man borde sova" och som gör att klockan blir tre istället för elva. För en del är det kanske klippa videofilmer, för andra är det diskutera aminosyror på ett träningsforum, för en tredje är det att skapa manga-figurer i Photoshop. För mig är det saker kring social media, läsa ikapp bloggar, lära mig mer om sökmotorer och att försöka förstå allt det spännande som händer på nätet. Jag har exempelvis läst kurser i programmering och kan stapplande skapa saker, men jag vet att jag aldrig kommer äga där, då blir bättre om någon annan gör det. Jag är alltså inte ens en amatör på den fronten eftersom jag inte brinner för det.

En annan liknelse kan vara att man går in i ett stort bibliotek - vilken hylla skulle man då gå fram till? Ifall det är kategorin med böcker som iaf liknar det man gör till vardags lite... ja då är man kanske så förunnad att man får jobba med det man älskar. Då är man både en amatör och professionell på samma gång. Då är man också i positionen som Collins kallar en igelkott som eventuellt kommer ta över världen en vacker dag. Gör man inte det har man i alla fall haft kul på vägen...

Meningen med det här inlägget är att kasta ett litet mer positivt ljus på ordet amatör. Ordet har flera betydelser och inte alla av dem är positiva och den som använder det har naturligtvis tolkningsföreträdet just i det fallet, men det det här vill jag bara sprida lite mer av den kärleksfulla betydelsen! :)

Fler amatörer i farten:

 
Clicky Web Analytics