Om James Surowiecki med sin bok "Wisdom of Crowd" var Karl Marx som lade den teoretiska grunden är Jeff Howe Lenin som kommer med den praktiska tillämpningarna för samarbete på Internet. Ja, så recenserade Financial Times (som höjt sitt priser med 15%) härom dan. Något orättvist då det var den senares artikel i juninumret av Wired 2006 som i princip lanserade begreppet crowdsourcing enligt många. Om man läst denna artikel samt även haft Surowieckis utmärkta bok på sitt nattygsbord så är det självklart att man hoppar till när man ser att Howe ska komma till ICA för att prata. Sagt och gjort, jag och min vapendragare Mario stängde ner våra Macbooks och drog dit för att lyssna.
Jeff Howe är en journalist i de sena trettio, växte upp i Ohio, nu bosatt i Brooklyn där han är contributing editor på Wired. Den ganska långa och mycket trevliga killen fick upp ögonen för det nya som började hända på nätet när han skrev om Myspace och generationen kring det. När bilden kompletterades med intryck från musikfestivalen The Vans formades intrycket av en generation av digital natives som genomsyras av promiskuös kreativitet där det skapas, görs webbsidor och redigeras film, inte nödvändigtvis bra (enligt Sturgeons lag är 90% av allt som skapas skit) - dock med passion och en inställning att datorer och internet inte är något nytt, utan lika naturligt som en penna. Ungefär så var röda tråden i artikeln från 2006 med termen crowdsourcing som några månader senare noterade 300k träffar på Google.
Med detta som bakgrund berättade Jeff om sin nya bok som vuxit fram på hans blogg och nu lanserats i dagarna. Den är tämligen case-baserad och vi tas med på en rad praktiska tillämpningar av fenomenet:
- Threadless - T-shirt-communityt som samlat folk med smak för design och där en omröstning sen väljer ut vinnaren som får en kollektion upptryckt. Allt säljs sen till en entusiastisk internetpublik. Genom att göra detta slipper de ha anställda designers som strular och vill löneförhandla - har skapat en grupp av self-evangelizing members och behöver inte lägga en krona på reklam, samt har det perfekta känselsprötet ut till marknaden, dvs vet hur många tröjor av ett visst tryck som behöver tryckas. Har ni suttit på ett café och sett klassikern med Mao, Lenin och Stalin i roliga hattar sen texten "Communist Party" vet hur stor utbredningen för en vinnare kan bli he he...
- IStockPhoto - sajten som växte från ett hobbyprojekt till en dundersuccé där tidningar kan köpa amatörfotografers bilder för några kronor istället för att gå via en agent och betala tusentals kronor. Fotograferna får en chans att visa upp sig, blir en del i ett community och lär sig massa bra på köpet.
- InnoCentive - läkemedelföretaget Ely Lillys initiativ där oberoende uppfinnare och hemmaforskare kan hjälpa till att lösa avancerade problem.
Varför ska man då läsa en sån här bok? Ja först och främst för att man tycker det är kul. Är man upptagen med att implementera, koda och spotta ut sig nytt kan man fortsätta med det, för det är ju inget banbrytande annat än intressant omvärldsbevakning. Annars kan ju såna här böcker, som ofta får epitet över sig att vara någon slags state of the nation över internet-trendernas månadssnabba hundår, både ofta ta ämnena till en bredare massmedial publik, samt ge inspiration och insikter.
Ifall Suroviewki från The New Yorker beskriver
en slags crowdsourcing - crowd intelligence - och ofta i samband där detta sker oberoende av internaktion mellan deltagarna - lite mer Web 1.0 än 2.0, är detta bara en delmängd i Howes bok är mitt intryck. Det finns förutom
crowd wisdom även
crowd work,
crowd wallet och
crowd filtering. Crowd work kan i sin enklaste form vara
Amazons mekaniska turk, Crowd Wallet handlar om hur exempelvis konstprojekt eller varför inte Obamas presidentkampanj finansieras av att många betalar 25 dollar snarare än att få betalar allt. Filtering är hur de bästa inläggen plockas upp åt dig på Digg, Googles Pagerank bygger på "omröstningar", ja helt enkelt hur agnarna sollas från det digitala vetet.
I den efterföljande frågestunden bollades vi i en diskussioner om saker som hur man ska se på
intellectual property, om inte crowdsourcing inte egentligen är en typ av
sweat shop (nej, inte sålänge vi pratar om medelklass-västeuroper som sitter på sitt snabba bredband vid sin nya dator och av fri vilja utför uppgifter dom gillar), crowdsourcing som en
experimentiell väg för politisk filosofi (tänk närdemokrati - googla på Hollands nya lagar om local government),
crowdsourcing och kultur - (nej Penguins wikibok 1000 Penguins var inte lyckad).
Till sist var det bara en fråga som måste lösas - Jeff skulle framträda tidigt imorn bitti på en Web 2.0-mässa i Rotterdam. Det var för sent för några bra flyg, tunneln är avstängd pga brand men hans engelska förläggare (se vänster) hade fixat en hyrbil - Dock hade han inte sovit på länge (tänk intensiv författarturné) - Varför inte crowd-sourca skjutsningen precis som bokomslaget ovan hade tagits fram liksom korrekturläsningen :)
Jag och Mario hade pratat vidare med honom utanför och var nu riktigt sugna på chansen att fortsätta kvällens diskussion och göra den till en hel natts bilkörning. En road trip med en Internet-kändis liksom! Kruxet - hela veckan inbokad och vi skulle inte komma tillbaks förrän sent imorgon eller möjligtvis fredag. Jag hörde mig mumla en del praktiska argument (chicken chicken) - mens Mario som lite mer än jag skjuter från höften ställde upp. I samma sekund som jag vinkade dom hejdå när dom rullade iväg började jag hata min egen mesighet.
Dryga timmen senare ringde hjälten lite besviket från en tågstation i södra England - Mario hade tyvärr inget pass på sig när dom stack i flykten och hade inte kunnat följa med på färjan över kanalen (UK != Schengen). När de insåg detta hade Jeff då släppt av honom och rullat vidare själv.
Slutsats: Carpe Diem - men glöm inte passet! (Förresten - på mitt gamla pass stod det förresten "Detta är en värdehandling och skall förvaras som en sådan". Dvs antyder bankfack motsvarande... lika mkt utrymme för spontanitet som säkerhetsbältet på en Volvo.)
Nu fick vi alla en trevlig kväll. Det verkar vara en riktigt läsvärd bok och som tur är tornar det snart upp sig en helg snart jämte regnmolnen, så:
effektivt sätt kan kommunicera med sina användare och skapa en skön känsla kring ett varumärke. Ännu bättre är ju deras tjänst där nyheten nu är att man kan se slutpriserna efter avslutad budgivning :) (vilket ju ofta markant kan skilja sig från utgångspriset). I dessa dagar är kanske just denna funktion även intressant för att se trender på marknaden i credit-crunchens efterverkningar. Här är exempelvis en lista på sålda objekt i Stockholm.
och då blir interfacet annorlunda, men om man först loggar ut, sen loggar in igen så finns rutan där direkt till höger - Who's viewed my Profil. Listan är blandad med namn, företagsnamn och industrier... allt för att öka vår nyfikenhet och vilja uppgradera oss till premiumversionen som avslöjar ännu mer. :) Smart av ett community att bygga in en viss grad av voyuerism, åt bägge hållen så att säga. Även att koppla det till affärsmodellen. Nu vet du snart vilka kompisar som ofta är inne på din profil eller om någon rekryteringsfirma är ute efter dig. :) Ifall ingen tittar på dig alls kanske det är dags att läsa följande: LinkedIn: 10 steg till svart bälte.
Inlägg
